JAS 39 Gripen-projektet

Skrivelse 1995/96:199

Regeringens skrivelse

1995/96:199

JAS 39 Gripen-projektet

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 maj 1996

Göran Persson

Thage G Peterson
(Försvarsdepartementet)

Skr.

1995/96:199

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning rörande läget i
JAS 39 Gripen-projektet.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 199

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:199

1     Förord.................................. 3

2     Projektredovisning .......................... 4

2.1   Teknik och utbildning.................... 4

2.2   Ekonomi............................ 5

3     Vissa frågor med anledning av Riksrevisionsverkets utred-

ning ................................... 6

3.1   Inledning............................ 6

3.2   Utgiftsutveckling ....................... 6

3.3   Förskott och återbetalning ................. 6

3.4   Beställningar.......................... 7

3.5   Ekonomiska ramar...................... 7

3.6   Priskompensation....................... 8

3.7   Projektrisker.......................... 9

3.8   Projektets styrning...................... 9

Bilaga: Riksrevisionsverkets sammanfattning av utredning rörande

JAS 39 Gripen-projektets ekonomi

1 Förord

Skr. 1995/96:199

I enlighet med riksdagens beslut 1982 om riktlinjer for utveckling och an-
skaffning av JAS 39-systemet skall regeringen årligen redovisa läget in-
om projektet för riksdagen (prop. 1981/82:102 bil 2, bet. 1981/82:FöU-
18, rskr. 1981/82:374). Grunden för projektets värdering är riksdagsbe-
slutet om riktlinjer för JAS 39-projektet fram till år 2000 (prop. 1982/-
83:119, bet. 1982/83:FöU9, rskr. 1982/83:271).

Med anledning av sammanslagningen av Försvarsmakten till en myn-
dighet och Försvarets materielverks förändrade roll till uppdragsmyndig-
het, fettade regeringen den 17 november 1994 beslut om ändrade
ansvarsförhållanden beträffande myndigheternas styrning och uppföljning
av JAS 39-projektet (Fo94/2332/ESU). Vidare reglerades hur rapporte-
ringen till regeringen skall ske. Den årliga rapporteringen till regeringen
av JAS 39-projektet sker därför från och med budgetåret 1994/95 i bilaga
till För-svarsmaktens årsredovisning. Försvarsmakten lämnade den 29
september 1995 den årliga redovisningen för budgetåret 1994/95 till
regeringen.

Regeringen kommer även i fortsättningen att vaije år skriftligen infor-
mera riksdagen om utvecklingen av JAS 39-projektet. Därutöver genom-
förs särskilda redovisningar för riksdagens försvarsutskott. Den regel-
bundna informationen till riksdagen bygger till övervägande del på För-
svarsmaktens årsredovisningar.

Regeringen uppdrog den 9 mars 1995 åt Riksrevisionsverket att göra
en genomgång av JAS 39-projektets ekonomi (Fo95/586/ESU, Fo95/-
558/ESU). Totalkostnaden för delserie 1 och 2 skulle beräknas. Av redo-
visningen skulle framgå statens beräknade kostnader för hittills tecknade
kontrakt och för ännu inte tecknade kontrakt för delserie 1 och 2. Vidare
skulle framgå kostnadsförändringar i projektet, deras orsaker samt pris-
kompensationssystemets effekter för projektets genomförbarhet. Effekt-
erna av ambitionsändringar, teknisk fördyring och av valutakursföränd-
ringar skulle också anges.

Rapporten överlämnades till regeringen den 3 april 1996 (RRV 1996-
03-21, dnr 20-95-0520).

Frågan om JAS 39-projektets fortsatta utveckling bereds som en del av
den andra etappen inför försvarsbeslutet. Regeringen uppdrog därför den
21 december 1995 åt Försvarets materielverk att inleda förhandlingar
med Industrigruppen JAS AB rörande JAS 39-projektets fortsatta utveck-
ling (Fo95/2533/MIL). Avsikten är bl.a. att från dessa förhandlingar er-
hålla underlag för överväganden rörande anskaffning av JAS 39 delserie
3. Uppdraget till Försvarets materielverk innebär inte att slutföra för-
handlingarna eller att sluta avtal som på något sätt hindrar regeringen
eller riksdagen att ta ställning inför försvarsbeslutets andra etapp.

I det följande lämnas den årliga redovisning av JAS 39-projektets ut-
veckling som riksdagen ålagt regeringen. Vidare tar regeringen upp vissa
frågor med anledning av Riksrevisionsverkets rapport. Riksrevisions-
verkets egen sammanfattning av rapporten bifogas denna skrivelse.

2 Projektredovisning

Skr. 1995/96:199

2.1 Teknik och utbildning

Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade bedömning av
läget i JAS 39-projektet är att kraven på egenskaper och prestanda enligt
projektspecifikationen i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. I flera
avseenden bedöms kraven komma att överträffas.

Regeringen har inte skäl att ifrågasätta dessa bedömningar.

Utvecklingsarbetet med grundflygplanet är i det närmaste slutfört. Det
kvarvarande utvecklingsarbetet omfattar främst verifiering av flygegen-
skaper vid höga anfallsvinklar. Dessa flygprov påböljades under hösten
1995 och avses slutföras under år 1997.

Utvecklingen av det nya styrsystemprogrammet har utfallit positivt. In-
förande i serieflygplan sker nu successivt. Programmet medger att fulla
operativa prestanda efterhand kommer att kunna utnyttjas.

Ett åtgärdsprogram för att eliminera de konstaterade miljö- och till-
gänglighetsproblemen med hjälpkraftaggregatet (APU) har utarbetats. In-
riktningen innebär på sikt ett byte av nuvarande hjälpkraftaggregat.

En ny målsättning för varnings- och motmedelssystemet har utarbetats
av Försvarsmakten. Inriktningen innebär en bättre anpassning till framti-
da möjliga hot.

Flygutprovning med den tvåsitsiga versionen av JAS 39 påbörjades i
april 1996. Liksom tidigare bedömer Försvarsmakten att leveranser av
denna flygplanversion kan ske med början under år 1998.

Serieleveranser av bombkapseln påbörjades under år 1995.

Införande av beställd radarjaktrobot (AMRAAM) för JAS 39 pågår.
Roboten kommer att med vissa begränsningar vara operativ från år 1998
och fullt operativ från år 2001.

Tillverkningen av serieflygplan löper väl med kontinuerligt minskande
genomloppstider. Fram till och med april 1996 har 18 serieflygplan leve-
rerats. Dessa flygplan används för såväl markomskolning av teknisk
personal som för inledande flygutbildning av flygvapnets blivande flyg-
instruktörer på JAS 39. De 30 flygplanen i delserie 1 beräknas vara
levererade omkring årsskiftet 1996/97.

Under 1996 kommer tillräckliga prestanda och funktioner att kunna ut-
nyttjas i JAS 39 för att den taktiska utprovningen inom flygvapnet skall
kunna genomföras som planerat.

Anpassning av de tekniska möjligheterna till människans förmåga utgör
i JAS 39 ett viktigt område. Ett omfattande analysarbete återstår för att
krav och målsättningar skall kunna nås till alla delar. Området prioriteras
därför inom såväl Försvarets materielverk som Försvarsmakten.

Utbildningsanordningama för den till F 7 centraliserade flygutbildning-
en på JAS 39 är under slutuppförande. Bland annat håller Gripencentrum
på att färdigställas. Denna utbildningsanläggning kommer att innehålla
bl.a. de anordningar i form av utbildningslokaler och simulatorer som

erfordras for utbildningen av JAS 39-piloter. Vidare har flygverkstaden Skr. 1995/96:199
och en av de två hangarerna anpassats för JAS 39.

Den första krigsdivisionen JAS 39 beräknas kunna sättas upp under år
1997, den andra under år 1998.

2.2 Ekonomi

Det ekonomiska läget inom JAS 39-projektet redovisades senast i 1995
års budgetproposition.

Riksdagen godkände den 12 maj 1993 regeringens förslag att JAS 39-
projektets planeringsram, den s.k. JAS-ramen, skall ändras från 50,0 mil-
jarder kronor i prisläge februari 1992 till 60,2 miljarder kronor i samma
prisläge, i samband med att hela projektet omdefinieras (prop. 1992/-
93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333).

Försvarets materielverks beräkning av de totala utgifterna för projektet
uppgick till 67,0 miljarder kronor i prisläge 1994/95. Denna beräkning
är myndighetens prognos av totalkostnaden för projektet med beaktande
av hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och återstående beräknade
utbetalningar med avseende på ingångna och planerade avtal. I 1995 års
budgetproposition angav regeringen att den omräknade planeringsramen
för projektet uppgick till 66,98 miljarder kronor i samma prisläge.

Av Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att
förbrukade medel inom JAS-ramen, från projektstarten 1982 till och med
den 30 juni 1995, uppgår till 32,5 miljarder kronor i löpande priser varav
4,7 miljarder har förbrukats under budgetåret 1994/95.

Försenade flygplanleveranser, vilket resulterat i senareläggning av vissa
materielbeslut, har medfört att för budgetåret 1994/95 tilldelade ekono-
miska resurser inte till fullo förbrukats.

Inför 1992 års försvarsbeslut konstaterades att JAS 39 Gripen-projektet
eventuellt skulle behöva ytterligare resurser inom försvarsbeslutsperioden
1992-1997, men att detta kunde mötas genom omfördelning av resurser
från perioden 1997-2002. I 1993 års regleringsbrev medgavs Försvarets
materielverk en rörlig kredit i Riksgäldskontoret på 1,7 miljarder kronor
att användas för betalningsförskjutningar inom JAS-systemet. Denna kre-
dit - det s.k. JAS-lånet - utnyttjades budgetåret 1993/94. Under budget-
året 1994/95 har Försvarsmakten haft möjlighet att utöka lånet med ytter-
ligare 1,1 miljarder kronor (regeringsbeslut 1994-11-17, Fo94/2332/-
ESU). Denna möjlighet har inte behövt utnyttjas.

3 Vissa frågor med anledning av
Riksrevisionsverkets utredning

Skr. 1995/96:199

3.1  Inledning

Riksrevisionsverkets egen sammanfattning av rapporten återges i sin hel-
het i bilaga till denna skrivelse. I det följande tar regeringen upp vissa
frågor med anledning av Riksrevisionsverkets rapport.

Riksrevisionsverket har i sin rapport genomgående redovisat belopp i
prisläge februari 1994. Om inget annat anges är beloppen redovisade i
detta prisläge.

3.2  Utgiftsutveckling

Enligt Riksrevisionsverket har JAS-ramen under perioden 1981/82 till
1994/95 ökat från 25,7 miljarder kronor till 67,6 miljarder kronor. Riks-
revisionsverket bedömer att av ökningen med ca 42 miljarder kronor
svarar

- ändrat materielinnehåll för 1,6 miljarder kronor,

- ändrade valutakurser för 9,5 miljarder kronor,

- den generella inflationen för ca 24 miljarder kronor,

- en prisutveckling utöver den generella inflationen för ca 7 miljarder
kronor.

Riksrevisonsverket bedömer inte att utgiftsutvecklingen i JAS 39-
projektet är anmärkningsvärd eller onormal i jämförelse med projekt av
samma art eller storlek. Större delen av utgiftsutvecklingen kan också
förklaras av yttre faktorer som inte varit påverkbara från projektets sida
såsom inhemsk generell inflation och valutakursförändringar.

Regeringen har inte skäl att ifrågasätta denna bedömning. Förändringen
av materielinnehållet godkändes i allt väsentligt av riksdagen 1993.

Riksrevisionsverket har i sin redovisning enligt ovan utgått från För-
svarets materielverks utgiftsram och inte från den av regeringen angivna
planeringsramen om 66,98 miljarder kronor.

3.3  Förskott och återbetalning

I avtalen mellan Industrigruppen JAS AB och Försvarets materielverk om
utveckling och anskaffning av JAS 39 förekommer betalningsplaner med
förskottsbetalningar. Riksrevisionsverket har funnit att för avtalet från
1982 avseende typutveckling och leverans av delserie 1 kommer för-
skottsbetalningarna att sammantaget väsentligt översäga den slutliga kost-
naden för detta avtal och medföra återbetalning ull staten.

Regeringen är informerad om att förskottsbetalningarna för typutveck- Skr. 1995/96:199
ling och leverans av delserie 1 överstiger det i kontraktet mellan indu-
strin och Försvarets materielverk avtalade festpriset. Riksrevisionsverket
anger i sin rapport att det överskjutande beloppet uppgår till ca 1,7
miljarder kronor. Regeringen förutsätter att det överskjutande beloppet
återbetalas till Försvarsmakten under 1997.

I likhet med avtalet från 1982 innehåller avtalen från 1992 avseende
delserie 2 och JAS 39B betalningsplaner med förskottsbetalningar. Även
dessa avtal kan medföra återbetalningar till staten.

Regeringen avser att för JAS 39-projektets fortsatta utveckling se över
frågan om förskott till industrin.

3.4  Beställningar

Riksrevisionsverket har granskat om det mot JAS-ramen har redovisats
beställningar som inte är hänförliga dit eller om JAS 39-verksamhet har
finansierats på annat sätt än med medel inom JAS-ramen.

Granskningen har inte visat att några i sammanhanget väsentliga belopp
har utbetalats från andra myndigheter än Försvarets materielverk till före-
tagen inom Industrigruppen JAS AB. Högst 14 miljoner kronor, som kan
ha koppling till JAS-projektet, har såvitt framgår av Riksrevisionsverkets
granskning tagits emot av Industrigruppen JAS AB avseende teknikut-
veckling, lönebidrag, rekryteringsstöd och företagsutbildningsstöd från
andra myndigheter än Försvarets materielverk. Granskningen har vidare
inte givit anledning att ifrågasätta att projektets kostnader är riktigt redo-
visade avseende utbetalningar från Försvarets materielverk. Riksrevi-
sionsverket har inte heller funnit att det från företagens sida felaktigt re-
dovisats beställningar mot JAS-kontrakten.

Riksrevisionsverket har granskat om det förekommer beställningar från
Försvarets materielverk avseende en av riksdagen ej beslutad och av
regeringen ej beställd delserie 3 av JAS 39.

Riksrevisionsverkets granskning har inte visat att det finns några be-
ställningar från Försvarets materielverk avseende en tredje delserie. I
granskningen har konstaterats att beställningar gjorts avseende vissa
studier av utvecklingspotential för flygplan JAS 39. Riksrevi-sionsverket
bedömer att dessa beställningar är ett led i en naturlig fram-förhållning
i projektet och att de inte är särskilt hänförbara till en even-tuell tredje
delserie.

3.5  Ekonomiska ramar

Riksrevisionsverket konstaterar att begreppet JAS-ram har haft olika in-
nebörd i olika sammanhang. Den av regeringen 1982 festställda planer-
ingsramen skulle omräknas enligt de principer som gäller för materielob-
jekt inom försvaret, dvs. med försvarsprisindex (FP1). Den av Försvarets

materielverk redovisade utgiftsramen definieras som verkställda utbetal- Skr. 1995/96:199
ningar i löpande priser samt planerade framtida betalningar i aktuellt
prisläge. I dessa belopp ingår prisomräkning enligt avtalade index- och
valutaklausuler.

I juni 1995 uppgick Försvarets materielverks utgiftsram till 67,6
miljarder kronor. En av Riksrevisionsverket med FPI som grund
framräknad planeringsram skulle uppgå till 57,2 miljarder kronor. Denna
skillnad beror på att i utgiftsramen anges återstående betalningar utifrån
index- och valutaklausuler i avtalade kontrakt, vilket resulterat i högre
belopp relativt en omräkning med FPI.

Förhållandet är delvis en effekt av deprecieringen av kronan 1992 som
omedelbart påverkade utgiftsramen men som slår igenom i FPI med viss
fördröjning. Effekten av den förbättrade kronkursen under 1995 och 1996
har ännu inte påverkat ramarna.

Riksrevisionsverket menar att Försvarsmaktens årliga redovisningar av
projektläget för JAS 39 bör kompletteras med en FPI-omräknad planer-
ingsram så att jämförelser kan göras mot planerad nivå.

Regeringen avser att bereda frågan inför höstens försvarsproposition.
Utgångspunkten för den jämförande analysen bör dock vara en av reger-
ingen FPI-omräknad planeringsram.

3.6 Priskompensation

Priskompensationssystemet har förändrats ett flertal gånger under JAS
39-projektets gång. Riksrevisionsverket finner trots detta att systemet inte
varit följsamt mot förändringar i priser och valutakurser.

Riksrevisionsverket föreslår därför att regeringen överväger en enklare
modell för priskompensation där avstämning görs i efterhand.

Regeringen anser att en av grundprinciperna för det priskompensa-
tionssystem som används inom statsförvaltningen i dag är att anslags-
nivån bör vara ett uttryck för beslutad ambitionsnivå i verksamheten och
att priskompensationen skall budgeteras inför budgetåret. En annan
grundprincip är att det är den allmänna prisutvecklingen i den kon-
kurrensutsatta sektorn som är utgångspunkt för kompensationen.
Regeringen anser därför att ett priskompensationssystem som bygger på
en prognos där avstämning görs i efterhand strider mot dessa principer.
Riksrevisionsverkets förslag till priskompensationssystem är därmed inte
aktuellt för JAS 39-projektet.

Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition former för JAS-ram-
ens konstruktion och omräkningsmetodik. Vidare föreslogs ett nytt
priskompensationssystem för JAS 39-projektet. Riksdagen har godkänt
förslagen (bet. 1994/95:FöU4, rskr. 1994/95:338).

3.7 Projektrisker

Skr. 1995/96:199

Riksrevisonsverket konstaterar att indikationer på förseningar och kost-
nadsökningar har hanterats och rapporterats till regeringen på ett rättvis-
ande sätt och i överensstämmelse med de projektadministrativa anvis-
ningar som regeringen fastställt för projektet. Riksrevisionsverket
bedömer att förseningarna inte är större än vad som kan anses vara van-
ligt i denna typ av stora och långsiktiga utvecklingsprojekt.

Risken för framtida kostnadsavvikelser bedöms av Riksrevisionsverket
som relativt liten sedan bl.a. provverksamhet och modifiering av tillfäll-
iga lösningar slutförts. Detta innebär enligt Riksrevisionsverket att risken
for fördyringar, under förutsättning av en stabil industriell motpart och
med kompensation för valutaförändringar, måste betraktas som liten un-
der åren 2000-2010, jämfört med tidigare skeden i projektet.

Regeringen gör ingen annan bedömning.

Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen vad gäller såväl tek-
niska som ekonomiska risker i JAS 39-projektet.

3.8 Projektets styrning

Regeringen avser att för JAS 39-systemets fortsatta utveckling pröva
formerna för den ekonomiska styrningen. Frågan bereds därför i särskild
ordning inför höstens försvarsproposition. Därutöver avses också att efter
hand inordna projektet i den normala programhanteringen i Försvars-
makten.

Riksrevisionsverkets sammanfattning

Skr. 1995/96:199

Bilaga

RRV har på regeringens uppdrag utrett frågor som rör JAS 39 Gripen-
projektets ekonomi.

Kostnaderna för delserie 1 och 2

Den av regeringen och riksdagen beslutade JAS-ramen, uppgick i juni
1995 till 67,6 miljarder kr (prisnivå februari 1994, pn 94). Då var i stort
sett samtliga inplanerade medel utlagda i beställningar för utveckling av
JAS 39A, for tillverkning av delseriema 1 och 2 om 140 flygplan samt
för utveckling av den tvåsitsiga versionen JAS 39B. För vapen, annan ut-
rustning m.m. återstod det därutöver enligt planeringen vid Försvarets
Materielverk, att lägga ut ytterligare beställningar om ca 17,3 miljarder
kr. Denna planering rapporterades av Försvarets Materielverk till För-
svarsmakten och regeringen i projektlägesrapport 1995-06-30.

I juni 1995 hade totalt 32,5 miljarder kr i löpande priser betalats inom
ramen för projektet. Både avtalet 1982 om utveckling och tillverkning av
delserie 1 och avtalet 1992 om tillverkning av delserie 2 innehåller
betalningsplaner med förskottsbetalningar. För avtalet från 1982 kommer
förskottsbetalningarna sammantaget väsentligt att överstiga den slutliga
kostnaden för detta avtal och medföra återbetalning till staten. Även vid
slutreglering av avtalet från 1992 kan betalningsplaner i detta avtal kom-
ma att medföra återbetalning till staten av stora belopp.

Sammantaget har RRV inte funnit underlag som visar att hela planer-
ingsramen för JAS-projektet om 67,6 miljarder kr (pn 94) kommer att
behöva utnyttjas för den anskaffning som nu planerats inom JAS-ramen.
Viss anskaffning har emellertid tidsmässigt senarelagts i förhållande till
den ursprungliga planeringen 1982 och därmed planerats utanför JAS-
ramen.

Granskning av redovisningen

RRV har granskat hur IG JAS-företagen har redovisat beställningar och
kostnader på olika kontrakt. Granskningen har syftat till att utreda om
JAS-ramen har belastats med kostnader som inte är hänförliga till JAS-
projektet. Granskningen har också avsett att bedöma huruvida andra
beställningar kan ha belastats med kostnader som borde ha redovisats in-
om JAS-projektet.

RRV har inte funnit att några väsentliga belopp har utbetalats från
andra myndigheter än FMV till företagen inom IG JAS AB. Högst 14
Mkr, som kan ha koppling till JAS-projektet, har såvitt framgår av RRVs
granskning emottagits av IG JAS AB avseende teknikutveckling, löne-
bidrag, rekryteringsstöd och företagsutbildningsstöd från andra myndig-
heter än FMV.

Granskningen har inte givit RRV anledning att ifrågasätta att JAS-

10

projektets kostnader är riktigt redovisade avseende utbetalningar från
FMV.

En stickprovsgranskning av tilläggsbeställningar utanför huvudavtalen
liksom av beställningar for annan likartad verksamhet visar inte att be-
ställningar redovisats felaktigt från IG JAS-företagens sida mot JAS-
kontrakten.

Utbetalningar för ej beslutad delserie

RRV har granskat om det förekommer beställningar från Försvarets
Materielverk avseende framtida, av regeringen ännu ej beslutad delserie.
Granskningen har omfattat dels en granskning hos IG JAS ABs deläg-
arföretag dels en genomgång av redovisade kostnader hos Försvarets
Materielverk.

Vid RRVs granskning har inget framkommit som tyder på att det finns
några FMV-beställningar avseende en tredje delserie till Saab Military
Aircraft, Volvo Aero Corporation AB eller till Ericsson Microwave
Systems AB.

RRV konstaterar vidare att inget framkommit som tyder på att det
förekommer kostnader avseende en tredje delserie redovisade mot JAS-
kontrakten.

RRV har i granskningen konstaterat att beställningar gjorts avseende
studier av utvecklingspotential för flygplan JAS 39 Gripen och för vida-
reutveckling av flygmotorn liksom för motoraltemativ. RRVs bedömning
är att dessa beställningar är ett led i en naturlig framförhållning i
projektet och att de inte är särskilt hänförbara till en eventuell tredje del-
serie.

JAS-ramen och priskompensation

RRV har konstaterat att begreppet JAS-ram har haft olika innebörd i
olika sammanhang.

Den av regeringen 1982 fastställda planeringsramen, skulle omräknas
enligt de principer som gäller för materielobjekt inom försvaret dvs
med försvarsprisindex (FPI).

Den av FMV redovisade utgiftsramen definieras som gjorda betalningar
i löpande priser samt planerade framtida betalningar i aktuellt prisläge.
I dessa belopp ingår prisomräkning enligt avtalade index- och valutaklau-
suler.

I juni 1995 uppgick utgiftsramen till 67,6 miljarder kr (pn 94). Enligt
RRVs beräkningar uppgår en med försvarsprisindex (FPI) omräknad ram
i samma prisnivå till 57,2 miljarder kr. Denna beräkning har gjorts med
beaktande av gjorda utbetalningar i löpande priser.

RRV bedömer att de årliga redovisningarna som legat till grund för
projektets utgiftsram i allt väsentligt har varit korrekta och i enlighet med
tecknade avtal. Den årliga redovisningen bör dock kompletteras med en
planeringsram för projektet så att jämförelser kan göras mot planerad

Skr. 1995/96:199

Bilaga

nivå.

Priskompensationssystemet har förändrats ett flertal gånger under JAS-
projektets gång. Systemet har trots detta inte varit följsamt med föränd-
ringar i priser och valutakusrser. En enklare modell för priskompensation
där avstämning kan göras i efterhand bör därför övervägas.

Enligt RRVs bedömning har priskompensationssystemet hittills inte haft
någon negativ effekt för genomförandet av projektet. De skillnader som
har förevarit mellan tilldelad priskompensation och behovet har inte varit
av en sådan omfattning att de inte har kunnat hanteras genom om-
fördelningar och avvägningar inom försvaret. För framtiden bedömer
RRV att valutakursens utveckling är en väsentligare fråga med hänsyn till
projektets stora valutaberoende.

Förändringar i materielinnehållet

I RRVs uppdrag ingår att bedöma kostnadsförändringar i JAS-projektet
som är orsakade av tekniska förändringar. Därutöver skall effekter av
ambitionsförändringar redovisas.

Vad gäller grundflygplanet inklusive inbyggd utrustning har det hittills
skett mycket måttliga kostnadsökningar för staten som resultat av för-
ändringar i materielinnehållet.

De mer väsentliga förändringarna, har föranletts av den snabba ut-
vecklingen på informationsteknikområdet som ägt rum under projektets
gång. RRV bedömer att förändringarna medför vissa ambitionshöjningar
men anser det vara naturligt att materielinnehållet i JAS 39-systemet an-
passas efter teknikutvecklingen på ett sådant avgörande område.

Förändringar i materielinnehållet för grundflygplanet har i förhållande
till Projektspecifikationen enligt RRVs bedömning gett upphov till
kostnadsökningar på netto 1,1 miljarder kr (pn 94). Med hänsyn till
projektets tekniska komplexitet och de svårigheter det innebar i samband
med den initiala definitionen av projektet menar RRV att detta är mycket
små förändringar. Dessa förändringar har kunnat täckas med de reserver
som avsattes för att möta tekniska svårigheter, dvs. de ryms inom plan-
eringsramens reserver för teknisk osäkerhet.

Vissa vapentyper har utgått eller senarelagts medan andra har minskats
till antalet. Bland annat har spaningskapseln planerats in utanför JAS-
ramen. Detta skedde vid omdefinitionen av ramen då även vissa omprio-
riteringar gjordes vad gäller den yttre utrustningen. För att komplettera
till ursprunglig planering krävs ytterligare anskaffning utanför JAS-pro-
jektets planeringsram. Därvid erfordras statsmakternas beslut enligt
FMVs planering för fortsatt anskaffning av JAS 39-systemet. För-
svarsmakten föreslår i underlag till nytt försvarsbeslut att detta behov av-
vägs inom Försvarsmaktens anslag.

Förutom den beslutade ändringen 1992 har kostnadsökningarna kunnat
hanteras genom omplanering inom ramen.

Skr. 1995/96:199

Bilaga

12

Orsaker till utgiftsförändringar

Under perioden 1981/82 till 1994/95 har JAS-ramen ökat från 25,7 till
67,6 miljarder kr vilket innebär en ökning med nästan 42 miljarder kr.

RRV bedömer att:

*  ändrat materielinnehåll svarar för 1,6 miljarder kr av utgiftsök-
ningen i projektet

*  9,5 miljarder kr kan förklaras av ändrade valutakurser.

*  ca 24 miljarder av fördyringen kan förklaras av en mera generell
prisutveckling i samhället. JAS-projektet jämförs därvid med ut-
vecklingen av nettoprisindex, dvs. ett index som är rensat från
effekten av indirekta skatter.

*  ca 7 miljarder kr har sin grund i en prisutveckling utöver generell
inhemsk inflation mätt med nettoprisindex.

Den viktigaste förklaringen till utgiftsändringen p.g.a. ändrade valutakur-
ser och prisutvecklingen utöver inhemsk inflation finns i avtalet 1992.
Detta innebar en direkt utgiftsökning för projektet om 9,3 miljarder kr
(pn 94) relativt den ursprungliga utgiftsramen.

Avseende mått på generell prisutveckling bör det uppmärksammas att
nettoprisindex redan som mått innehåller en valutaeffekt, dvs. det inklu-
derar därmed en del av den ovan nämnda förklaringen för ändrade valu-
takurser.

RRV bedömer att utgiftsutvecklingen i JAS-projektet inte kan anses
som anmärkningsvärd eller onormal för ett projekt av denna art eller
storlek. Större delen av utgiftsutvecklingen kan också förklaras av fak-
torer som inte varit påverkbara från projektets sida såsom valutakursför-
ändringar och inhemsk generell inflation.

Bedömning av övriga kostnader för försvaret

För att implementera JAS-projektet fordras en rad åtgärder som inte
ligger eller avsetts ligga inom JAS-ramen. Regeringsbeslutet vid starten
av projektet gav inga direktiv om att dessa kostnader skulle redovisas sär-
skilt. De kan inte heller enkelt fastställas, men RRV bedömer att de i
form av utbetalningar i löpande prisnivåer från projektets böijan till
1994/95 har uppgått till 2,5 - 3 miljarder kr. De största posterna är per-
sonalkostnader, anpassning av bas- och ledningssystem samt kostnader
för ny-, till- och ombyggnad av mark, anläggningar och lokaler.

Planering för fortsatt anskaffning

I uppdraget till RRV ingår att bedöma framtida kostnader för JAS-pro-
jektets delserier 1 och 2. Sedan försvarsbeslutet 1987 har FMV till ÖB/-
Försvarsmakten och regeringen redovisat de ekonomiska förutsätt-
ningarna för JAS-projektets planerade fortsättning. I planeringen för fort-
sättningen av delseriema 1 och 2 ingår som väsentliga poster fortsatt an-

Skr. 1995/96:199

Bilaga

13

skaffning av vapen, motmedel, fortsatta serviceavtal for åren 2001 - 2009
samt kostnader för FM Vs personal och provverksamhet. I en tredje del
av rapporten redovisar RRV planeringen för fortsatt anskaffning av JAS
39-systemet som ännu inte beslutats av regering och riksdag. RRV gör
även en bedömning av de ekonomiska riskerna för denna fortsättning.

FMV har enligt planeringsdirektiv från Försvarsmakten beräknat kost-
nader för en eventuell tredje delserie med en planeringsinriktning om 180
flygplan. Fram till våren 1995 skulle kostnaden för fortsatt anskaffning
till delseriema 1 och 2 samt för en tredje delserie om 180 flygplan upp-
gå till storleksordningen 60 miljarder kr utöver hittillsvarande planerings-
ram för JAS-projektet om 67,6 miljarder kr.

Försvarsmaktens programplan för 1997 - 2001 ändrar de ekonomiska
förutsättningarna för planeringen. Den ändrade inriktningen medför re-
duceringar rörande JAS-programmets fortsättning.

Projektets organisation och styrning

Utvecklingsarbetet med grundflygplanet JAS 39A kommer, om inga
ytterligare förseningar inträffar, att vara drygt fyra år försenat jämfört
med huvudtidplanen från 1982. Serietillverkningen är ca ett år försenad.
Huvuddelen av förseningarna kan tillskrivas problem under utveckling
och provverksamhet av ett även i internationell jämförelse tekniskt avan-
cerat styrsystem.

Projektet organiserades på ett för FMV och industrin nytt sätt med ett
väsentligt större åtagande för industrin jämfört med tidigare flygplanspro-
jekt. RRV konstaterar att den nya organisationsformen medförde problem
i projektets inledande skede.

FMVs projektuppföljning har varit ett viktigt instrument för styrning
av projektet. Den metod som använts för projektuppföljning möjliggjorde
för FMV att tidigt påvisa eftersläpningar och kostnadsöverdrag. RRV
anser att det innebär en brist att det inte redan vid projektstarten rådde
samsyn mellan FMV och IG JAS AB om metoden för projektuppföljning.

RRV konstaterar att indikationer på förseningar och kostnadsökningar
av FMV har hanterats och rapporterats till regeringen på ett rättvisande
sätt och i överensstämmelse med de projektadministrativa anvisningar
som regeringen fastställt för projektet.

RRV bedömer att:

*  förseningarna inte är större än vad som kan anses vara vanligt i
denna typ av stora och långsiktiga utvecklingsprojekt.

*  samarbetsformema, metoderna för uppföljning och den nuvarande
organisationen uppfyller de avsedda funktionerna och bidrar till att
projektet är under kontroll.

*  avrapporteringen till regeringen har skett på ett rättvisande sätt och
i enlighet med fastställda regler.

Skr. 1995/96:199

Bilaga

14

Riskbedömning

Beträffande ett avtal om en eventuell delserie 3 noteras att FM Vs pre-
liminära planering förutsätter en successiv modernisering av JAS 39-
systemet under delserie 3. Huvuddelen av systemet förutsätts dock bas-
eras på statusen vid slutleverans av delserie 2. Riskerna for förseningar
och fördyringar genom problem i utvecklingsarbete kan därvid bedömas
som små relativt de osäkerheter som staten och industrin hittills hanterat.

Riskerna har successivt avtagit varefter som projektet framskridit.
Kvarvarande risker är mer typiska för projekt i produktions- och till-
verkningsskeden, men kan om de inte kontrolleras generera betydande
kostnadsavvikelser.

RRV bedömer att risken för fortsatta kostnadsavvikelser är relativt liten
sedan väl provverksamhet och modifiering av tillfälliga lösningar slutförts
samt omutbildning av flygförare avslutats. Detta innebär att risker för av-
vikelser i projektets ekonomi, under förutsättning av en stabil industriell
motpart och med kompensation for valutaförändringar, måste betraktas
som små under åren 2000 - 2010, i förhållande till tidigare skeden i
projektet. En förutsättning för denna bedömning är att de militära och
tekniska hotbilder som JAS 39-systemet specificerats för att möta i
huvudsak fortfarande är giltiga.

RRV bedömer att de mest framträdande ekonomiska riskerna under den
fortsatta anskaffningen av JAS 39-systemet är valutarisker, risker som
kan kopplats till industriell omstrukturering samt vissa kvarstående tek-
niska risker vid integration av utrustning vid kvarstående utvecklings-
arbete samt vid omutbildning av flygförare från system 37. Av den be-
skrivning och exemplifiering som projektledningen vid FMV gjort fram-
går att riskerna inom dessa områden bevakas.

Skr. 1995/96:199

Bilaga

15

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996

Skr. 1995/96:199

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Andersson, Uusmann,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Ähnberg, Pagrotsky

Föredragande: statsrådet Peterson

Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:199 JAS 39 Gripen-projektet.

gotab 49959, Stockholm 1996

16