Vindkraften och populationsperspektivet kring örnstammen
Skriftlig fråga 2019/20:172 av Lars Thomsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-11
- Överlämnad
- 2019-10-12
- Anmäld
- 2019-10-15
- Svarsdatum
- 2019-10-23
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Besvarad
- 2019-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Regeringen beslutade den 27 juni 2019 i ärende M2019/00874/Me att regeringen vidtar inga åtgärder med anledning av begäran från Gotlands kommun om att regeringen skall förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av Forsviden Vind AB: s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning vid Forsviden på norra Gotland.
Inga sakskäl anförs till beslutet utan regeringen skriver torrt att regeringen anser att det saknas anledning att förbehålla sig prövningen av verksamhetens tillåtlighet.
Bakgrunden till Gotlands kommuns begäran att regeringen tillåtlighetsprövar Forsviden AB:s ansökan är att de anser att regeringen principiellt behöver klargöra hur artskyddsförordningen och miljöprövningen ska förhålla sig till populationsperspektivet kring örnstammen.
Örnstammen har varit under kraftig tillväxt på Gotland alltsedan vindkraften började etableras på Gotland i mitten av 1980-talet. Samtidigt som örnpopulationen expanderat har det etablerats ca 180 vindkraftverk på ön. Samexistensen mellan örn och vindkraft har därmed visat sig fungera utmärkt.
Sedan omkring 2010 har det successivt skett en rättspraxisglidning från populationsperspektivet till förmån för individperspektivet. Vissa långtgående domar tar till och med hänsyn till eventuellt kommande fågelrevir trots att den fågelarten inte var etablerad alls vid domstillfället.
I Forsvidens område har inplanerade 50 verk reducerats till 11 verk som dessutom är överklagade till högre instans.
Dagens tillämpning av artskyddsförordningen i tillståndsärenden gör att det i princip blir omöjligt att komma vidare med utbyggnaden av vindkraften i någon samlad form. Den enda möjligheten att bygga vidare blir då enstaka verk över hela Gotland. Alla gotlänningar är överens om att det är en dålig lösning för befolkningen, örnarna, landskapsbilden, vindkraftsexploatörerna och nätägarna.
I Sverige sker just nu en väldigt snabb utbyggnad av vindkraften. Från dagens produktion som ligger på ca 20 TWh vindel till att år 2022 producera ca 40 TWh. Investeringsbesluten för dessa nya vindkraftsanläggningar är redan fattade.
Energimyndigheten beräknar att det kommer att behövas ca 90 TWh vindel framöver, det vill säga ungefär en fördubbling till utifrån 2022 års nivå. För att lyckas med det kommer det att behövas många helt nya tillstånd eftersom de befintliga outnyttjade tillstånden i praktiken är oanvändbara då de inte är kommersiellt gångbara.
Tolkningen av artskyddsförordningen ned på individnivå är ihop med Försvarsmaktens intressen och det kommunala vetot de helt dominerande hindren för att bygga ut vindkraften på ett hållbart och resurseffektivt sätt i Sverige framöver. Därför är prövningen av ärendet Forsviden en principiellt avgörande fråga som kommer att få stora konsekvenser för hela Sveriges energiförsörjning.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att det ska klargöras hur artskyddsförordningen och miljöprövningen ska förhålla sig till populationsperspektivet kring örnstammen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:172 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2019/01819/Me
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:172 av Lars Thomsson (C)
Vindkraften och populationsperspektivet kring örnstammen
Lars Thomsson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att det ska klargöras hur artskyddsförordningen och miljöprövningen ska förhålla sig till populationsperspektivet kring örnstammen.
Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen är en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till
ett helt förnybart elsystem. En viktig del i denna övergång är en fortsatt ambitiös utbyggnad av vindkraft, vilket regeringen genom olika åtgärder aktivt verkar för. Det är samtidigt viktigt att vindkraftsutbyggnaden sker
på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Artskyddsförordningen, som är meddelad med stöd av miljöbalken, innehåller såväl bestämmelser som genomför EU:s naturvårdsdirektiv (fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet) som rent nationella bestämmelser. Syftet med naturvårdsdirektiven är framför allt att skapa möjligheter för arter och livsmiljöer att uppnå och behålla en gynnsam bevarandestatus samt att undvika att åtgärder och verksamheter riskerar att försämra denna status. Enligt den praxis som etablerats på senare år ska skyddet av arter ingå som en del av den lokaliseringsprövning som utgör en viktig del vid tillståndsprövningen av olika verksamheter.
De svenska populationerna av kungsörn och havsörn har under de senaste decennierna glädjande nog återhämtat sig, dock från låga nivåer. Båda arterna omfattas av fridlysning enligt 4 § artskyddsförordningen och är upptagna på den svenska rödlistan. Om vindkraftverk byggs nära häckningsplatser eller i stråk där örnar rör sig frekvent kan det finnas risk för kollisioner samt för störning av fåglarnas häckning. Vilken betydelse detta har för arternas bevarandestatus måste bedömas inom ramen för tillståndsprövningen i det enskilda fallet. En central fråga vid denna bedömning är risken för negativ påverkan på arternas populationsutveckling.
Som Lars Thomsson själv påpekar sker just nu en snabb utbyggnad av vindkraften i Sverige. Vindkraften är det energislag som ökar absolut snabbast och det är en utveckling som enligt Energimyndighetens prognoser kommer att fortsätta under kommande år. En ambitiös utbyggnad av vindkraft och andra förnybara energislag som sker på ett långsiktigt hållbart sätt är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen arbetar därför aktivt för att utbyggnaden av förnybar energi ska kunna fortsätta öka även under kommande år.
Strategisk planering och god kunskap om hur konflikter mellan vindkraft och skyddade arter kan undvikas är viktigt för att möjliggöra den snabba utbyggnad av vindkraft som krävs för att nå målen i energiöverenskommelsen. Ett flertal myndigheter, däribland Energimyndigheten och Naturvårdsverket, arbetar med att ta fram planeringsunderlag och sammanställa kunskap för att underlätta utbyggnad samtidigt som påverkan minimeras. Ett exempel på detta är den nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad som för närvarande tas fram av Energimyndigheten och Naturvårdsverket i samverkan med ett flertal andra myndigheter.
Stockholm den 23 oktober 2019
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.