Vilande SGI för utlandssvenskar

Skriftlig fråga 2020/21:2106 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-08
Överlämnad
2021-03-09
Anmäld
2021-03-10
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Det råder i dag en skillnad rörande rättigheter i socialförsäkringssystemet bland utlandssvenskar. Skillnaden består i hur den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) faller ut beroende på vilken arbetsgivare den enskilde har.

I normalfallet nollställs SGI:n när en svensk medborgare flyttar utomlands. Det finns dock vissa grupper som har undantag från denna regel, och det är personer som sänts ut av en statlig arbetsgivare samt biståndsarbetare. Dessa kategorier har separata skyddsregler som innebär att de även vid längre utlandsvistelser får vilande SGI, det vill säga SGI:n nollställs inte och gäller fullt ut vid återkomst till Sverige.

Detta regelverk gäller inte för den som är utsänd av en privat arbetsgivare; där nollställs SGI:n efter tre månader. Särskilt tydligt blir det för en eventuell medföljande som kan behöva pausa sitt eget yrkesliv under en längre utlandsvistelse. Medföljande förlorar sin SGI efter tre månader och behöver återvända till Sverige inom ett år för att behålla sitt försäkringsskydd. Det är en situation som skapar osäkerhet såväl inför, under och efter en längre utlandsvistelse på grund av anställningsförhållanden och familjesituation.

Generellt sett måste det alltid göras en avvägning mellan rättigheter och skyldigheter. Men de skillnader som finns mellan anställningsformerna, eller rättare sagt mellan statlig och privat sektor, upplevs som orättvisa av många svenskar som av olika skäl är stationerade utomlands.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:

 

Avser statsrådet att ta några initiativ för att minska eller ta bort skillnaderna i regelverket kring SGI som beror på om arbetsgivaren är privat eller statlig?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2106 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

S2021/02277 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2106 av Maria Malmer Stenergard (M)
Vilande SGI för utlandssvenskar

Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att minska eller ta bort skillnaderna i regelverket kring SGI som beror på om arbetsgivaren är privat eller statlig.

Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år (6 kap. 4 § socialförsäkringsbalken [SFB]). Det har ansetts rimligt att sjukpenningskyddet upprätthålls för försäkrade som tillfälligt arbetar utomlands under sådana förhållanden att bosättningen i Sverige består (1983/84:SfU10 s. 18).

Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses arbeta i Sverige även om utsändningstiden blir längre än ett år. Detta såvida hon eller han tidigare någon gång varit bosatt här i landet (5 kap. 4 § och 6 kap. 4 § SFB). Under utsändningstiden betalar den som utsänds av en statlig arbetsgivare skatt i Sverige, liksom socialavgifter betalas i Sverige.

Regeringen beslutade den 17 juli 2014 kommittédirektiven Svensk social trygghet i en internationell värld (dir. 2014:109). Utredningen skulle bland annat analysera hur försäkringsvillkoren i de svenska trygghetssystemen förhåller sig till unionsrätten och internationella förhållanden i övrigt, analysera hur relevanta regler samspelar med andra nationella regelverk och lämna förslag på vilka principer som ska gälla, främst avseende försäkringstillhörighet.

Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande en möjlighet att arbete som utsänd från annan än statlig arbetsgivare i vissa situationer ska anses som arbete i Sverige i som längst tre år (SOU 2017:05). Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Regeringen arbetar för den sociala tryggheten i gränsöverskridande situationer på flera områden, inte minst inom EU/EES och genom bilaterala avtal. Detta i syfte att underlätta både för enskilda och för företag.

Stockholm den 17 mars 2021

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.