Verkställande av utvisningsbeslut

Skriftlig fråga 2019/20:227 av Dennis Dioukarev (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-22
Överlämnad
2019-10-23
Anmäld
2019-10-24
Svarsdatum
2019-10-30
Sista svarsdatum
2019-10-30
Besvarad
2019-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

En undersökning utförd av en större svensk tidning visar att 47 172 personer som kom till Sverige under immigrationskrisen fick avslag på sin asylansökan och att mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Vidare finns ingen exakt siffra på antalet personer som uppehåller sig illegalt i landet, men av dessa 47 172 har ca 13 000 avvikit.

Det är ett oacceptabelt misslyckande från politikens sida att individer som fått avslag på sin asylansökan i ett av världens kanske mest liberala flyktingsystem inte lämnat landet. Jag förutsätter att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson inte är nöjd med denna situation.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Varför har inte polisen fått tillräckliga resurser och verktyg för att kunna verkställa utvisningsärenden, och hur och när tänker ministern åtgärda problemet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:227 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/03459/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:227 av Dennis Dioukarev (SD)
Verkställande av utvisningsbeslut

Dennis Dioukarev har frågat mig varför polisen inte har fått tillräckliga resurser och verktyg för att kunna verkställa utvisningsärenden samt hur och när jag tänker åtgärda problemet.

Återvändandefrågorna är prioriterade för regeringen. För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt, men annars med tvång.

Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång. Polismyndigheten har i flera regleringsbrev i följd uppmanats att fortsätta arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning. Den 1 juli 2018 trädde också en lagändring i kraft som ger polisen utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat. Detta kommer att underlätta arbetet med att påträffa personer som håller sig undan.

Vidare har återvändandesambandsmän placerats ut på ambassader i flera nyckelländer såsom Afghanistan och Libanon. Dialog med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Förvarskapaciteten har också utökats successivt sedan 2016 och uppgår nu till 520 platser, vilket är en ökning med drygt 100 procent sedan 2016.

Lagändringar om tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas trädde i kraft den 1 november 2017. Lagändringarna bidrar till en tydligare ansvarsfördelning mellan Polismyndigheten och Migrationsverket samt klargöranden kring bland annat transportförvar och förvar av barn.

För närvarande pågår också en revidering av återvändandedirektivet som syftar till att effektivisera medlemsstaternas återvändandeförfaranden.

De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Sedan 2014 har nära 80 000 före detta asylsökande lämnat Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen. Det är mer än 1 100 personer per månad.

Regeringen kommer även framöver att arbeta med återvändandefrågorna. Dialogen med mottagarländerna för att återvändandet ska fungera fortsätter liksom stödet till återvändandearbetet på EU-nivå.

Stockholm den 29 oktober 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.