valet i Peru den 28 maj 2000
Skriftlig fråga 1999/2000:1097 av Zetterberg, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-09
- Anmäld
- 2000-06-13
- Besvarad
- 2000-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1097
av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till utrikesminister Anna Lindh om valet i Peru den 28 maj 2000Den 28 maj genomfördes andra omgången i presidentvalet i Peru. De två främsta kandidaterna var den sittande Fujimori och utmanaren Toledo. Före första valomgången smutskastade Fujimori, som under sin tid som president gjort sig ökänd för bristande respekt för demokrati eller mänskliga rättigheter, hämningslöst sina rivaler i medier, som kontrolleras av honom själv. Fujimori vann första omgången med 49,84 %. Han anklagades för valfusk, som bekräftades av flera frivilligorganisationer som deltog i valövervakningen. En delegation från OAS uttalade stark kritik mot missförhållanden som föregick valet. En del bedömare har menat att Fujimori inte vågade fuska sig till 50 % av rösterna i första omgången. Det skulle framstått som alltför tydligt för väljarna att valsegern var en följd av fusk. Andra valomgången var mycket turbulent. Toledo avsade sig i slutskedet av valkampanjen sin kandidatur. Fujimori anklagades omedelbart för valfusk. Upplopp och demonstrationer inträffade efter det att valresultatet blev känt.
Jag vill fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder vidtog regeringen när det gällde valövervakning och andra tänkbara åtgärder för att den avgörande valomgången i det peruanska presidentvalet skulle kunna äga rum under anständiga, demokratiska former?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1097 besvarad av
den 16 juni
Svar på fråga 1999/2000:1097 om valet i Peru den 28 maj år 2000
Utrikesminister Anna Lindh
Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder den svenska regeringen vidtog för att valet i Peru skulle ske under anständiga, demokratiska former.
Den svenska regeringen följer noga den demokratiska utvecklingen i Peru och en betydande del av det svenska biståndet till landet har som främsta syfte att stärka landets demokratiseringsprocess. Inför den första omgången i presidentvalet, som hölls den 9 april, stödde Sverige genom Sida en insats organiserad av MR-ombudsmannaämbetet i Peru där universitetsstudenter utbildades till valobservatörer i syfte att dels övervaka valet, dels sprida information om valet på spanska och ett antal ursprungsbefolkningsspråk. Det svenska bidraget till insatsen uppgick till ca 600 000 kr.
Inför den andra valomgången, som föregicks av omfattande internationell kritik av de brister som förekommit vid den första omgången, ansåg den svenska regeringen att det var viktigt att fortsätta stödja det peruanska MR-ombudsmannaämbetet i dess strävan att skapa förutsättningar för att val i enlighet med demokratiska principer genomfördes i landet. Regeringen beviljade således genom Sida ytterligare stöd till MR-ombudsmannaämbetet på ca 350 000 kr för övervakning och informationsspridning i samband med den andra valomgången. Det fanns dessutom beredskap och medel (ca 300 000 kr) avsatta för ytterligare stöd till den oberoende valövervakningsorganisationen Transparencia. Då Transparencia kort innan andra valomgången valde att hoppa av sitt övervakningsuppdrag i protest mot att valet inte senarelades, utbetalades inte något svenskt stöd till organisationen.
I en gemensam deklaration den 9 juni uttryckte den svenska regeringen och övriga medlemsstater inom Europeiska unionen sin djupa oro över det sätt på vilket presidentvalet i Peru genomförts. Deklarationen understryker betydelsen av att alla politiska aktörer, och i synnerhet landets regering, gemensamt ska verka för att stärka demokratiseringsprocessen. Unionen välkomnar i detta dokument även beslutet av OAS att sända en delegation till Peru, ledd av Kanadas utrikesminister och OAS generalsekreterare, med uppdrag att tillsammans med de peruanska myndigheterna finna alternativ och rekommendationer till hur landets demokrati ytterligare ska fördjupas och effektiviseras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.