valdeltagandet
Skriftlig fråga 2001/02:1219 av Ayoub, Magda (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-23
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 maj
Fråga 2001/02:1219
av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Britta Lejon om valdeltagandetDelaktighet och inflytande i samhället återspeglas i valdeltagandet. Vid det senaste valet var det totala valdeltagandet det lägsta sedan 1950-talet. Bland invandrade svenskar och de som endast kan rösta i kommunalvalet är valdeltagandet mycket lågt och har sedan det första kommunalvalet med rösträtt för utländska medborgare sjunkit från 60 % till 35 % år 1998. En undersökning om valdeltagandet bland utländska medborgare i Göteborg visar att knappt 30 % röstar. Valdeltagandet är ett viktigt mått på medborgarnas delaktighet i samhället. Även om det finns många förklaringar till det låga valdeltagandet bland de nya svenskarna är det viktigt att finna olika vägar för att stimulera deltagandet. Regeringen har nyligen tillfört resurser till riksdagspartierna för valinformation till invandrare. Detta är givetvis mycket bra men det behövs mer, som t.ex. oberoende information och utbildning på olika områden. För att den demokratiska processen ska vinna legitimitet måste delaktigheten och valdeltagandet vara ett prioriterat område.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera ett ökat valdeltagande bland svenskar med invandrarbakgrund?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1219 besvarad av
den 29 maj
Svar på fråga 2001/02:1219 om valdeltagandet
Statsrådet Britta Lejon
Magda Ayoub har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera ett ökat valdeltagande bland svenskar med invandrarbakgrund.
Riksdagen har nyligen godkänt vad regeringen i propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) föreslagit om ett långsiktigt mål om att valdeltagandet ska öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att valdeltagandet ska öka i de allmänna valen 2002. Ett lågt valdeltagande utgör ett hot mot en vital demokrati och kan innebära att legitimiteten av samhälleliga beslut ifrågasätts. Att valdeltagandet generellt är lägre bland svenskar med utländsk bakgrund än i valmanskåren i övrigt återspeglar den rådande makt- och inflytandestrukturen i samhället. Därför är det viktigt att inte bara se på valdeltagandet i sig. Regeringens politik är således inriktad på att utjämna klyftorna i samhället.
Som framgår av den integrationspolitiska skrivelsen Integrationspolitik för 2000-talet (skr. 2001/02:129) arbetar regeringen aktivt för att öka delaktigheten och inflytandet i de demokratiska beslutsprocesserna hos människor med utländsk bakgrund. Ett exempel på detta är den nya lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, som möjliggör dubbelt medborgarskap. Därigenom blir människor berättigade att rösta i det svenska riksdagsvalet, samtidigt som de får behålla tillhörigheten till sitt ursprungsland.
För att stimulera till ett högre valdeltagande i valet 2002 har regeringen också genomfört en rad initiativ, varav flera syftar direkt till att öka valdeltagandet hos människor med utländsk bakgrund. Jag vill här ge exempel på några sådana initiativ.
Regeringen har liksom inför tidigare val föreslagit riksdagen att särskilda medel ska tillföras för riksdagspartiernas information till invandrare inför valet 2002. Regeringen har denna gång föreslagit att beloppet för detta ändamål ska öka från 12,4 miljoner kronor till 30 miljoner kronor.
Regeringen har vidare inom det långsiktiga utvecklingsarbetet för den svenska demokratin @ Tid för demokrati @ särskilt uppmärksammat 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten samt 25-årsjubileet av utländska medborgares rösträtt i kommunalvalen. Inom ramen för jubileerna har särskilda insatser gjorts under hösten 2001 och våren 2002 som riktats till alla grupper i samhället, däribland svenskar med utländsk bakgrund. Exempel på sådana insatser är magasinet Röster som skickades ut till samtliga gymnasieskolor och en mängd organisationer. Magasinet har även bifogats tidningen Sesam som når många människor som inte är födda i Sverige. Regeringen har även beviljat 142 organisationer bidrag för olika demokratiutvecklingsprojekt som handlar om att stimulera deltagandet i den demokratiska processen i stort och i val på alla nivåer. Flertalet projekt är inriktade på att nå grupper som inte har varit så delaktiga i samhällsutvecklingen.
Utöver de särskilda initiativ som jag nyss nämnt har den nyligen inrättade Valmyndigheten i uppgift att informera allmänheten om när, var och hur man ska rösta samt vad som i övrigt gäller för valet. Regeringen har även ålagt Valmyndigheten att myndighetens informationsmaterial ska vara utformat på så sätt att även de som inte behärskar svenska språket ska kunna ta till vara sin rätt att rösta. Jag har inhämtat bl.a. att en informationsbroschyr om valförfarandet kommer att översättas till 13 olika språk och skickas ut till kommunerna m.fl. Till skillnad från tidigare val kommer informationsbroschyren även att skickas ut till invandrarföreningar.
Detta har varit några av de åtgärder som regeringen vidtagit för att ge goda förutsättningar för ett högt valdeltagande i hela befolkningen, också bland svenskar med utländsk bakgrund.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.