Våld och hot mot troende flyktingar

Skriftlig fråga 2015/16:168 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-21
Överlämnad
2015-10-22
Anmäld
2015-10-23
Svarsdatum
2015-10-28
Sista svarsdatum
2015-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Enligt en rapport från den ekumeniskt kristna människorättsrörelsen Open Doors är kristna den mest förföljda religiösa gruppen i världen. Över 100 miljoner kristna lever i länder där de diskrimineras och förföljs, exempelvis Nigeria, Nordkorea, Syrien och Irak. Såväl stater som icke-statliga aktörer deltar i förföljelsen.

Främst i de IS-kontrollerade delarna, men också i andra delar av Syrien och Irak, ställs de kristna inför ultimatum: konvertera till islam eller dödas. De kristna korsfästs och anses vara otrogna och accepteras ej av IS och andra extrema sekteristiska grupper som har som mål att bilda ett samhälle som vilar på extrema vedervärdiga värderingar, som tyvärr har stöd av delar av befolkningen i regionen.

För 100 år sedan fick kristna invånare i Turkiet under det ottomanska rikets sönderfall samma ultimatum att konvertera till islam eller dödas. Då massakrerades över 1,5 miljoner syrianer, armenier, assyrier, kaldéer och pontiska greker i det som Sveriges riksdag år 2010 erkände som folkmordet 1915.

Det pågår nu ett nytt folkmord på kristna invånare i Syrien och Irak. Den extremistiska terrorgruppen Islamiska staten (IS) har systematisk massakrerat tusentals kristna invånare i Irak och Syrien och har tagit tusentals flickor och kvinnor som sexslavar. Offentliga avrättningar, konfiskering av egendom och förstörelse av kulturhistoriska byggnader är också delar i kampanjen för att förgöra de kristna gruppernas existens. Allt detta sammanfattas i ordet folkmord.

Flera hundra tusen kristna och andra minoriteter från Mellanöstern har, på grund av förföljelsen, tvingats att lämna sina hemtrakter och lever nu som flyktingar under svåra förhållanden. En mindre del av alla dessa flyktingar har lyckats ta sig till Sverige i hopp om att få en fristad här. Det visade sig emellertid att det våld och de hot som de flydde från också har fått fotfäste i vårt land.

I Sverige 2015 ställs kristna flyktingar och invånare inför ultimatum att konvertera till islam eller dödas. Under de senaste veckorna har vi bevittnat ett flertal händelser där kristna personer med ursprung i Mellanöstern blivit hotade med våld i flyktingförläggningar och i samhället i övrigt. Sekteristiska krafter har börjat att aktivt angripa kristna invånare och kristna flyktingar på flyktingförläggningar. Det pågår nu en rättegång mot en 26-årig man som på ett asylboende hotade att halshugga en kristen och en annan blev hotad till livet för att det visat sig att han var kristen. I Göteborg har en av Sveriges mest framgångsrika syrianska entreprenörsfamiljer blivit hotad att konvertera till islam eller dödas.

Det är orimligt att den som flytt till Sverige undan religiös förföljelse ska behöva möta samma förföljelse här i Sverige, rentav på asylboenden, som borde vara en trygg plats där människor kan lägga undan sin rädsla och gradvis börja bearbeta sina trauman.

Polisen och andra myndigheter måste ta tag i detta problem innan det är för sent. Intoleransen mot konvertiter och religiös mångfald måste bekämpas. De som gjort sig skyldiga till våld och hot bör straffas. Polisen och Säpo bör kartlägga potentiella våldsverkare, bland annat huruvida personerna har begått folkrättsbrott och dödat oskyldiga innan de tog sin tillflykt till Sverige.

Man kan också fråga sig hur Migrationsverkets bedömning av asylrätt bör påverkas för dessa personer som inte respekterar alla människors lika och okränkbara värde, de mänskliga rättigheterna, inklusive rätten till religionsfrihet, och därigenom utgör ett hot mot vårt öppna samhälle.

 Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

På vilket sätt kommer statsrådet att verka för att alla som kommer till vårt land respekterar de lagar och grundläggande principer som samhället vilar på, inklusive religionsfriheten?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:168 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Dnr Ku2015/02561/DISK

Kulturdepartementet

Kultur- och demokratiministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:168 av Robert Halef (KD) Våld och hot mot troende flyktingar

Robert Halef har frågat inrikesminister Anders Ygeman på vilket sätt han kommer att verka för att alla som kommer till vårt land respekterar de lagar och grundläggande principer som samhället vilar på, inklusive religionsfriheten.

Frågan har överlämnats till mig.

Jag har under hösten 2015 bjudit in till kunskapshöjande aktiviteter för allmänheten och dialoger med utsatta grupper om rasism och liknande former av fientlighet på olika platser i landet. Representanter från civilsamhället, politiker och tjänstepersoner deltar vid aktiviteterna. Dessa aktiviteter är en del av det löpande arbetet inom området men även ett förarbete för den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet som planeras. I den nationella planen kommer även åtgärder mot hatbrott att ingå. Rasism och andra typer av fientlighet i samhället skapar en grogrund för hatbrott och för att lyckas bekämpa dem är det avgörande att ta ett samlat grepp om dessa frågor.

Rättsväsendet har också en viktig roll i arbetet mot hatbrott och för att värna människors grundläggande fri- och rättigheter. Den rollen behöver stärkas ytterligare. Under våren har Polismyndigheten redovisat ett antal förslag för att utveckla arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar grundläggande fri- och rättigheter. Polismyndigheten samarbetar också med Säkerhetspolisen på detta område. Säkerhetspolisen fungerar även som remissinstans till Migrationsverket i utlänningsärenden i syfte att förhindra att individer som kan utgöra ett säkerhetshot etablerar sig i Sverige.

Även Åklagarmyndigheten arbetar med att utveckla sitt arbete mot hatbrott genom att ta fram nya riktlinjer för bekämpning av hatbrott som väntas vara klara under hösten. Därutöver pågår ett projekt som går ut på att granska hur åklagare hanterar förundersökningar med hatbrottsmotiv. Granskningen omfattar ca 300 ärenden och resultatet kommer att presenteras i november i år. Det finns minst en åklagare på varje åklagarkammare i landet som är specialiserad på hatbrott.

Stockholm den 28 oktober 2015

Alice Bah Kuhnke

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.