Utvärdering av tonnageskatten
Skriftlig fråga 2019/20:796 av Hampus Hagman (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-23
- Överlämnad
- 2020-01-24
- Anmäld
- 2020-01-28
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Jag ställde i december 2019 en skriftlig fråga till statsrådet Magdalena Andersson om en översyn av stämpelskatten för fartygsinteckningar. På regeringens frågestund den 2 maj 2019 ställde jag en fråga till Magdalena Andersson om vilka förbättringar av tonnageskattesystemet regeringen vill göra. Trots att frågorna egentligen handlat om olika skatter har svaret på båda frågorna har varit att tonnageskattesystemet ska utvärderas efter ”några år”. Även andra riksdagsledamöter har ställt liknande frågor och fått liknande svar, exempelvis på skriftliga frågor av Mikael Larsson och Jimmy Ståhl (2018/19:555 och 2019/20:667) och interpellationen 2018/19:180 av Anders Hansson.
Frågorna om hur förutsättningarna för den svenska sjöfarten ska förbättras är mycket viktiga ur såväl transport- och näringslivsperspektiv som miljö- och säkerhetsperspektiv. Samarbetet Blå tillväxt, som består av såväl arbetsgivare (Svensk Sjöfart) som fack (Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen), lyfter fram både stämpelskattens borttagande och en utveckling av tonnageskattesystemet som prioriterade frågor att arbeta med. Parterna menar att dessa åtgärder snabbt och kraftfullt skulle förstärka den svenska sjöfarten och innebära omfattande inflaggning.
Mot bakgrund av frågans höga prioritet vore det välkommet med en konkret tidsplan från regeringen kring hur man ska gå vidare. Tonnageskattesystemet beslutades om i riksdagen hösten 2016 och började tillämpas den 1 januari 2017. Det innebär att vi nu precis har påbörjat det fjärde året med möjlighet att tillämpa tonnagebeskattning. Fyra år borde vara en tidsperiod som ligger inom den allmänna definitionen av ”några år”. Vi kan konstatera att länder i vår omgivning frekvent gör justeringar i sina tonnageskattesystem för att de ska vara attraktiva så att skatten betalas i deras respektive länder. Senast vid årsskiftet gjorde Danmark en rad justeringar i sitt redan attraktiva system.
Därför vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
När har det gått ”några år”, så att tonnageskattesystemet ska utvärderas?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:796 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2020/00276/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:796 av Hampus Hagman (KD)
Utvärdering av tonnageskatten
Hampus Hagman har frågat mig när det har gått ”några år”, så att tonnageskatten kan utvärderas.
Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.
Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år. Under det första året var det endast ett rederi som tillämpade systemet. Antalet rederier som har anslutit sig har därefter ökat och från 2020 är det tio rederier som omfattas. För att en utvärdering ska bli meningsfull bör ett någorlunda stort antal rederier ha varit anslutna några år. Först då kan det bli aktuellt att precisera när i tiden en utvärdering bör göras.
Stockholm den 5 februari 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.