utvärdering av ekonomiskt stöd
Skriftlig fråga 1997/98:1021 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-18
- Anmäld
- 1998-08-24
- Besvarad
- 1998-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 augusti
Lärarnas Riksförbund har undersökt om de extra statsbidragen till kommunerna verkligen kommit skolan till nytta. Svaret är nej enligt deras undersökning.
80 % av de tillfrågade 400 rektorerna menar att de inte kunnat märka någon skillnad på skolans ekonomi i år jämfört med tidigare och att de skolor de ansvarar för inte alls eller endast i blygsam utsträckning fått del av några ökade anslag.
Pengarna har i stället gått in i kommunernas svarta hål. Bilden stämmer med andra uppgifter. Enligt en undersökning gjord av radions ekoredaktion tänkte 40 % av landets kommuner använda de extra statsbidragen för att täcka hål i budgeten - inte till att höja kvaliteten i "vården, skolan och omsorgen", som regeringen utlovat.
Vi moderater vill införa en nationell skolpeng som följer eleven. Då säkerställs både elevens fria val av skola och att skolan får de resurser som var tänkt.
Vad avser regeringen göra för att utvärdera vad de s.k. Perssonpengarna använts till?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1021 besvarad av , ()
- Inrikesminister Jörgen Andersson
den 3 september
Sten Tolgfors har frågat finansministern om vad regeringen avser att göra för att utvärdera vad de s.k. Perssonpengarna används till. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Skolan, vården och omsorgen utgör en fundamental del av den svenska välfärden. Kraven på dessa verksamheter är höga och kommer med anledning av befolkningsutvecklingen att öka under de närmaste åren. Samtidigt finns krav på att kommuner och landsting skall ha en ekonomi i balans. Regeringen har föreslagit och aviserat en höjning av nivån på statsbidragen till kommuner och landsting med 20 miljarder kronor år 2000 jämfört med år 1996. Genom denna ökning av bidragen kan kärnverksamheterna förstärkas.
Regeringen har valt att lägga merparten av de ökade statsbidragen i det generella bidragssystemet för att ge kommuner och landsting möjlighet att utifrån nationella mål, lokala förutsättningar och behov och inom ramen för den kommunala självstyrelsen själva bestämma och prioritera mellan de verksamheter som man har ansvaret för.
De krav och önskemål som staten vill ställa på verksamheten bör i första hand uttryckas i lagstiftning eller genom andra ställningstaganden från statsmakternas sida, exempelvis genom uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunernas och landstingens verksamhet.
Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn. I skrivelsen görs en bedömning av resursutnyttjandet inom den kommunala sektorn samt måluppfyllelsen i de verksamheter som staten ålagt kommuner och landsting att utföra. Regeringen har intensifierat arbetet med att följa upp den kommunala verksamheten och ekonomin. En arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet som skall utveckla uppföljningen av kommuner och landsting. I detta arbete skall även t.ex. Skolverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet ingå. Socialstyrelsen fick också i samband med beslutet om de nationella målen för äldrepolitiken utökade resurser för att förstärka tillsynsarbetet inom äldreomsorgen. Uppföljningen och utvärderingen stärks även inom skolans område. Regeringen avser att genomföra ett tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan. Kvalitetskontrollen bör stärkas på såväl central som lokal nivå. Regeringen har också i myndigheternas regleringsbrev aviserat att sektorsmyndigheterna kommer att ges särskilda uppdrag att följa upp i vilken utsträckning måluppfyllelsen i kommunernas och landstingens verksamhet förbättras när statsbidragen höjs.
Regeringen och dess myndigheter följer också upp de satsningar som gjorts på kommuner och landsting med enkätundersökningar. Resultatet av den enkätundersökning som SCB gjort under sommaren bekräftar de uppgifter regeringen fick i fjol när den frågade kommuner och landsting hur de skulle använda de ökade statsbidragen. Resultatet från sommarens enkät visar att den allra största delen av statsbidragsökningarna används till skolan, vården och omsorgen. I sju av tio kommuner svarar man att de höjda statsbidragen minskat besparingarna år 1998 inom de prioriterade områdena och i närmare fem av tio kommuner säger man att det skett en utökning inom barnomsorgen, äldreomsorgen och skolan. Dessutom görs ökade satsningar inom både primär- och länssjukvården i över hälften av landstingen i år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.