Utförsäkringars effekter för barn
Skriftlig fråga 2013/14:524 av Oskarsson, Christina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-25
- Anmäld
- 2014-03-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-04-09
- Svar anmält
- 2014-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 mars
Fråga
2013/14:524 Utförsäkringars effekter för barn
av Christina Oskarsson (S)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
En stor morgontidning i Stockholm rapporterade nyligen om barnens växande sociala och psykiska ohälsa i arbetslöshetens och utförsäkringarnas spår. Föräldrar som själva mår dåligt för det vidare till sina barn, och vissa mår så dåligt att de också tar ut det på sina egna barn genom att slå dem. Vi har stora mörkertal vad gäller psykiskt och fysiskt våld mot barn.
Problemen är många och växande trots jobbskatteavdrag och andra frälsande skattesänkningar. Föräldrar blir uppsagda och får inget nytt arbete, föräldrar blir utförsäkrade och/eller sjuka. Många lever på krympande försäkringsersättningar eller ekonomiskt bistånd. Unga vuxna tvingas bo kvar hemma eller återvända hem eftersom pengarna inte längre räcker för något eget.
Den sociala omsorgen och socialarbetarna pressas allt hårdare i kommunerna genom växande tillströmning och en alltmer komplicerad bakgrundsproblematik. Chefer och medarbetare bränns ut.
Jag har följande fråga:
Genom vilka insatser avser statsrådet att vända den nuvarande situationen med en omfattande social och psykisk ohälsa bland barnen i arbetslöshetens, utförsäkringarnas och trångboddhetens spår?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:524 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2013/14:524 Utförsäkringars effekter för barn
Statsrådet Maria Larsson
Christina Oskarsson har frågat mig genom vilka insatser jag avser att vidta för att vända den nuvarande situationen av omfattande social och psykisk ohälsa bland barnen i arbetslöshetens, utförsäkringarnas och trångboddhetens spår.
Den bild som Oskarsson beskriver ges inte av barnfamiljerna själva. Statistik från SCB visar att när barnhushåll själva får beskriva sin situation har andelen som upplever att de har svårt att få ekonomin att gå ihop minskat mellan 2008 och 2012. Trångboddheten har, också enligt SCB, minskat sedan 1980-talet. Barns och ungas hälsa och sociala förhållanden i Sverige är goda, även jämfört med andra välfärdsländer. Det finns dock barn vars uppväxtvillkor måste förbättras. Det handlar om barn som lever i eller med risk för ekonomisk utsatthet och som därmed löper högre risk för den sociala utsatthet som ofta är nära sammankopplad med låg ekonomisk standard. Orsakerna till den ekonomiska utsattheten kan vara flera och frågan är ofta komplex. Föräldrarna har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Staten vidtar lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar så att dessa ska kunna leva upp till sitt ansvar för barnets utveckling.
Barns ekonomiska och sociala utsatthet är en fråga som kräver insatser inom ett flertal olika politikområden. Regeringen har i riksdagsskrivelsen Åtgärder för att stärka barns och ungas uppväxtvillkor (2013/14:91) samlat de mest centrala åtgärderna som vidtagits som förbättrar uppväxtvillkoren för dessa barn. Insatser inom bland annat arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och hälso- och sjukvårdspolitiken beskrivs i denna.
Allmänt sett förbättras även föräldrars ställning på arbetsmarknaden när arbetsmarknaden stärks. Ett två gånger förstärkt bostadsbidrag har förbättrat situationen för barnfamiljer i eller med risk för ekonomisk utsatthet. Särskilda satsningar har gjorts på att förebygga och behandla psykisk ohälsa bland barn och unga, information riktad till barn och unga har tagits fram för att underlätta vägen in i vården för de som behöver den och väntetiderna till den specialiserade ungdomspsykiatrin har minskat. Regeringen har vidare tagit initiativ till en s.k. fritidspeng för barn vars föräldrar emottagit ekonomiskt bistånd under en längre tid i syfte att förbättra dessa barns möjligheteter till en aktiv och mer hälsosam fritid.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att satsa på att stärka utsatta barn och ungas uppväxtvillkor. I syfte att förbättra den psykiska ohälsan hos barn och unga stärker regeringen elevhälsan med 640 miljoner 2012–2015 för att bland annat öka tillgången till kuratorer och psykologer. Regeringen fortsätter även sin satsning på föräldrastöd med målet att alla föräldrar utifrån det behov som föräldern själv har ska erbjudas stöd i föräldraskapet. Förebyggande insatser i form av föräldrastödsgrupper har visat sig innebära hälsovinster för barn och föräldrar samt vara kostnadsbesparande. Regeringen satsar nu särskilt på att stärka stödet till föräldrar som har barn i tonåren, föräldrar som genomgår eller har genomgått en separation och föräldrar inom missbruks- och beroendevården.
Regeringen anser att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet. Mycket har gjorts för att säkerställa detta men fortsatt arbete är angeläget.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.