Till innehåll på sidan

Uppgörelsen om fördjupat samarbete med Demokratiska enhetspartiet (PYD)

Skriftlig fråga 2021/22:674 av Hans Wallmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-20
Överlämnad
2021-12-20
Besvarad
2022-01-03
Sista svarsdatum
2022-01-03
Svarsdatum
2022-01-03
Anmäld
2022-01-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

I samband med att Magdalena Andersson prövades som förslag till statsminister den 24 november 2021 meddelade riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh i sin röstförklaring att hon röstade för Magdalena Andersson och att Kakabaveh och Socialdemokraterna gjort ett särskilt uttalande där Socialdemokraterna avsåg att fördjupa sitt samarbete med Demokratiska enhetspartiet (PYD).

Socialdemokraternas uppgörelse med en enskild riksdagsledamot för att säkra statsministerposten är uppseendeväckande och problematisk. Det är minst sagt anmärkningsvärt att regeringspartiet Socialdemokraterna låtit en enskild riksdagsledamot diktera Sveriges utrikespolitik. Svensk utrikespolitik ska gynna svenska intressen, inte ett enskilt partis eller en riksdagsledamots intressen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

På vilket sätt och med vilka resurser ämnar statsrådet och regeringen fördjupa samarbetet med Demokratiska enhetspartiet (PYD), och hur ska detta samarbete redovisas?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:674 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/ 18706 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:674 av Hans Wallmark (M)
Uppgörelsen om fördjupat samarbete med Demokratiska enhetspartiet (PYD)

Hans Wallmark har frågat biståndsministern på vilket sätt och med vilka resurser regeringen ämnar fördjupa samarbetet med Demokratiska enhetspartiet (PYD), och hur detta samarbete ska redovisas.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det har snart gått tre år sedan Daesh besegrades territoriellt i Syrien. Spåren efter terroristorganisationens härjningar är alltjämt påtagligt närvarande i nordöstra Syrien och förödelsen skapar lidande för hundratusentals människor i området. Genom humanitärt bistånd och regeringens regionala strategi för Syrienkrisen bidrar Sverige till att lindra detta lidande och till att ge befolkningen de verktyg som behövs för att åter kunna leva ett värdigt liv i fred och säkerhet. Svenskt stöd går bl.a. till rehabilitering för människor som skadats i samband med Daeshs terrorvälde, till att anpassa och stärka det viktiga jordbruket, och till att trygga vattenförsörjningen för tusentals människor. Detta stöd har tidigare beskrivits i svar på bl.a. fråga 2020/21:911, fråga 2020/21:1483, fråga 2020/21:1993 och 2020/21:3184.

Sverige har sedan Syrienkrisens början 2011 haft ett långsiktigt engagemang för att få till stånd en politisk lösning på konflikten och för att nå hållbar fred. En viktig del i detta arbete är de samtal vi för med relevanta politiska aktörer. Jag har personligen strävat efter att ha en öppen och uppriktig dialog med företrädare för det civila självstyret i nordöstra Syrien, Syria Democratic Council, där PYD utgör en bärande del. Senast den 10 december mottog jag SDC:s ordförande Ilham Ahmed för att diskutera de utmaningar som SDC står inför och hur Sverige kan bidra.

För mig är det en självklarhet att Sverige ska vara en stark röst och partner i strävan för att uppnå fred och säkerhet i Syrien.

Stockholm den 3 januari 2022

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.