ungdomsarbetslösheten i landet
Skriftlig fråga 2004/05:1615 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-13
- Inlämnad
- 2005-05-13
- Besvarad
- 2005-05-18
- Svar anmält
- 2005-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1615
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Hans Karlsson om ungdomsarbetslösheten i landetAms aprilrapport om arbetsmarknadsläget visar nya dystra siffror. Den totala arbetslösheten ligger nära 8 %. Neddragningar i kommunerna har inneburit ökad arbetslöshet bland kvinnor. På ett år har obalanstalet för ungdomar (18@24 år) ökat med 10 %, till drygt 60 000 personer. Det senaste halvåret har långtidsarbetslösheten bland ungdomar ökat.
Arbetslivsministern har tidigare i kammaren sagt att kampen mot ungdomsarbetslösheten är mycket högt prioriterad. Vi kan nu konstatera att den politik regeringen fört det senaste året inte förbättrat situationen.
Mot bakgrund av detta, vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att kunna återkomma till riksdagen med nya konkreta förslag för att minska ungdomsarbetslösheten?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1615 besvarad av
den 18 maj
Svar på fråga 2004/05:1615 om ungdomsarbetslösheten i landet
Statsrådet Hans Karlsson
Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att återkomma till riksdagen med nya konkreta förslag för att minska ungdomsarbetslösheten.
Under 2004 fortsatte ungdomsarbetslösheten att stiga trots en god ekonomisk utveckling. Ungdomsarbetslösheten karakteriseras av att den är mer konjunkturkänslig och att den är högre än den genomsnittliga arbetslösheten. Om efterfrågan på arbetsmarknaden utvecklas svagt drabbar detta särskilt ungdomar, då dessa ofta inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Trots en ökad ungdomsarbetslöshet finns några positiva inslag på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbudet bland ungdomar har varit stabilt under de senaste åren. Bland ungdomar utanför arbetskraften har framför allt antalet studerande ökat. Ett annat positivt inslag är att ungdomar är arbetslösa betydligt kortare perioder än övriga.
Under 2004 fortsatte Ams fokuseringen på långtidsarbetslösa ungdomar vilket resulterade i en kraftig minskning av antalet långtidsarbetslösa ungdomar. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar kunde stävjas med insatser som hade en tydlig fokusering på jobbsökaraktiviteter mot den reguljära arbetsmarknaden och med tydliga krav på att den unge själv aktivt söker arbete. Ungdomsgarantin, kommunalt ungdomsprogram och arbetspraktik var också viktiga instrument för att förstärka ungdomars möjligheter att hitta arbete och förhindra långtidsarbetslöshet. Mot bakgrund av att forskning har visat att tidig ungdomsarbetslöshet kan få långsiktiga effekter bedömer regeringen att Ams intensifierade arbete med ungdomar varit ett värdefullt bidrag till att bekämpa långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Denna bild förstärks av att utvecklingen av antalet arbetslösa ungdomar med inskrivningstider på mer än två år alltjämt var på en låg nivå under 2004.
Från den 1 februari 2005 förstärktes ungdomsinsatserna.
- Det allmänna anställningsstödets villkor på tolv månaders inskrivningstid för arbetslösa sänktes till sex månaders inskrivningstid för arbetslösa ungdomar mellan 20@24 år.
- Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program ändrades på så sätt att det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) inleds med vägledning och jobbsökaraktiviteter i arbetsförmedlingens regi.
Vidare höjdes kvaliteten i ungdomsinsatserna genom att
- en individuell handlingsplan upprättas med den arbetssökande snarast möjligt, dock senast inom 14 dagar från det att den arbetssökande anmäler sig på arbetsförmedlingen,
- den individuella handlingsplanen uppdateras regelbundet, följs upp och fokuseras ytterligare på individens sökande efter arbete,
- arbetslösa ungdomar garanteras jobbsökaraktiviteter inom 90 dagar av arbetsförmedlingen i de kommuner där avtal inte slutits,
- de kommunala ungdomsprogrammen KUP och UG ges ett tydligare utbildningsinnehåll och att tiden i programmet leder till ett intyg och
- aktiviteterna i det kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin tydligt ligger i linje med den individuella handlingsplanen och ökar sökaktiviteten.
En mycket viktig ändring i skollagen börjar gälla den 1 juli 2005. Lagändringen innebär att kommunen ska löpande hålla sig informerad om hur ungdomar under 20 år och som fullgjort skolplikt är sysselsatta, i syfte att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Statens skolverk har även fått i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen följa upp detta arbete.
Vidare har regeringen utsett en särskild koordinator som ska undersöka förutsättningarna samt utarbeta metoder för arbetsmarknadens parter att sluta avtal som möjliggör en snabbare etablering på arbetsmarknaden för ungdomar med avslutad gymnasie- eller eftergymnasial utbildning.
Slutligen ska fler unga intresseras för att starta företag genom att Nutek ska genomföra ett treårigt nationellt program för att främja entreprenörskap.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.