Undervisning i demokrati och mänskliga fri- och rättigheter
Skriftlig fråga 2015/16:420 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-03
- Överlämnad
- 2015-12-04
- Anmäld
- 2015-12-07
- Svarsdatum
- 2015-12-16
- Sista svarsdatum
- 2015-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Sverige är ett fritt och demokratiskt samhälle. Grundläggande i en demokrati är alla människors lika värde och rättigheter. Det finns dock krafter som utmanar vår öppenhet. Det handlar om vänsterextremister, högerextremister och islamistiska extremister. Det finns ungdomar som nyligen har gått i skolan som plötsligt begår grova brott i våldsbejakande ideologiers namn. För att förhindra detta har skolan en viktig roll.
Det fria skolvalet möjliggör för varje elev och familj att hitta den skola och undervisningsform som passar henne eller honom bäst. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet. Fristående skolor och förskolor får ha en konfessionell inriktning. Skolinspektionen har konstaterat att det generellt sett inte finns fler brister i konfessionella skolor än i övriga friskolor. Däremot har det förekommit kritik vad gäller uppfyllandet av skolans värdegrund.
Alla skolor, kommunala såväl som fristående, måste uppfylla den värdegrund som gäller för utbildningen och läroplanerna. I läroplanernas första kapitel understryks att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Demokrati och mänskliga rättigheter finns också med som centralt innehåll i både kurs- och ämnesplaner. Detta både som kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter och i form av att utveckla demokratiska förmågor. Grundskolan och gymnasieskolan har exempelvis som mål att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.
Därutöver behöver skolors kunskap om hur radikalisering kan upptäckas på ett tidigt stadium öka. Dessutom måste skolor och andra som arbetar med barn och unga verka för att motverka radikalisering.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Tänker utbildningsministern ta några initiativ eller vidta någon annan åtgärd för att säkerställa att alla skolor förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna samt verkar för att motverka radikalisering?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:420 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/05702/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:420 av Marta Obminska (M) Undervisning i demokrati och mänskliga fri- och rättigheter
Marta Obminska har frågat mig om jag tänker ta några initiativ eller vidta någon annan åtgärd för att säkerställa att alla skolor förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna samt verkar för att motverka radikalisering.
Utifrån demokratiska principer och mänskliga rättigheter skapas ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att var och en respekterar andras rättigheter och att motsättningar löses enligt demokratins spelregler. Att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är därför ett av målen för regeringens demokratipolitik.
I syfte att ge en helhetsbild av regeringens arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism beslutade regeringen i augusti 2015 skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144). Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (dir. 2014:103) har i uppdrag bl.a. att engagera och involvera berörda aktörer på lokal nivå, såsom skolan, och att underlätta utvecklingen av lokala samarbetsformer i syfte att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska vidare ge exempel på och sprida framgångsrika åtgärder på nationell och lokal nivå för att motverka grogrunderna för våldsbejakande extremism. Regeringen beslutade i mars 2015 även att samordnaren ska ta fram och initiera genomförandet av en sammanhållen strategi för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
På skolområdet tar skrivelsen bl.a. upp det uppdrag regeringen gav Forum för levande historia i januari 2015, att under perioden 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2015/0219/KA). Målsättningen är att nå ut till alla Sveriges elever i grundskolan och i gymnasieskolan.
Vi vet från olika rapporter, bl.a. från Statens skolverk, att det finns ett behov av att utveckla skolans arbete med att främja mänskliga rättigheter. I det uppdrag som regeringen gav Skolverket i juli 2015 att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S) ingår det därför bl.a. kompetensutvecklings- och stödinsatser som avser arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. De nationella skolutvecklingsprogrammen ska i sig utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Uppdraget är utformat för att ge breda systematiska och långsiktiga kompetensutvecklings- och stödinsatser som riktar sig till hela skolsystemet, från huvudmannanivån till skolnivån. På så sätt skapas det förutsättningar för en reell förbättring av den svenska skolan, inte minst vad gäller denna fråga.
Detta är några av de initiativ regeringen vidtagit för att stödja skolorna i deras arbete med värdegrunden som den anges i läroplanerna.
Stockholm den 16 december 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.