Till innehåll på sidan

Turkiets kopplingar till IS och liknande grupper

Skriftlig fråga 2018/19:157 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-06
Överlämnad
2019-02-07
Anmäld
2019-02-08
Svarsdatum
2019-02-13
Sista svarsdatum
2019-02-13
Besvarad
2019-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Det är sedan länge känt att Turkiet under sitt nuvarande auktoritära styre har agerat antidemokratiskt och systematiskt förtryckt minoriteter och oliktänkande grupper inom sitt lands territorium. Vad som också är vida känt är att den turkiska staten brutit mot internationell rätt genom militära interventioner i sina grannländer och att deras agerande i Syrien närmast är att betrakta som renodlad imperialism. Erdoğans maktambitioner i det södra grannlandet går således inte att ta miste på.

Under det syriska inbördeskrigets gång har Turkiets kopplingar till hårdföra islamistiska grupper successivt blivit allt tydligare. Utländska jihadister har använt sig av Turkiet som transitland för att till slut nå sitt så kallade kalifat och ansluta till terrorgruppen. Syriska, och i huvudsak kurdiska, civila som önskat fly IS har stoppats vid den turkiska gränsen, och några har till och med skjutits ihjäl av turkiska gränsvakter. Kanske det främsta exemplet på detta var när civila kurder i gränsstaden Kobane lämnades för att dö när de attackerades av IS från tre olika håll. Skadade IS-terrorister har vårdats på turkiska sjukhus, och anklagelser har riktats mot landet för att ha rekryterat tidigare IS- eller al-Qaidakrigare för att fylla behovet av krigare i det syriska proxykriget. Olja och annat har sålts till Turkiet från Islamiska staten, vilket också under åren har varit terrorgruppens främsta inkomstkälla.

Det har med andra ord under en lång period funnits skäl att ifrågasätta Turkiets inblandning i inbördeskriget och kopplingar till hårdföra islamister. IS kontrollerar i skrivande stund bara några kvadratkilometer mark i Syrien, närmare bestämt delar av byn al-Marashidah. För bara några dagar sedan vädjade kvarvarande terrorister i området till de väststödda trupperna i Syriens demokratiska trupper (SDF) om fri lejd till Turkiet, vilket dock nekades. Begäran innebär dock att tidigare frågor än en gång blir aktuella.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att verka internationellt för att redogöra för Turkiets eventuella kopplingar till terrorgrupper eller på annat sätt lyfta de kopplingar som framkommit med turkiska företrädare?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:157 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riks

dagen


Svar på fråga 2018/19:157 av Markus Wiechel (SD)
Turkiets kopplingar till IS och liknande grupper

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka internationellt för att redogöra för Turkiets eventuella kopplingar till terrorgrupper eller på annat sätt lyfta de kopplingar som framkommit med turkiska företrädare.

Den globala koalitionen mot Daesh som i dagsläget består av 74 länder, däribland Turkiet, har framgångsrikt bekämpat Daesh. Det territorium som tidigare tillhörde det så kallade kalifatet har nästintill helt återtagits. Trots det krävs vaksamhet så att Daesh inte återuppstår. Ett inkluderande samhälle med respekt för minoriteter, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är i det avseendet helt avgörande.

Regeringen är fast besluten att verka för att ansvar ska utkrävas för de brott som begåtts inom ramen för konflikten i Syrien. Det är beklagligt att Ryssland och Kina i FN:s säkerhetsråd valt att blockera en hänskjutning av situationen till den internationella brottmålsdomstolen (ICC).

För att möjliggöra framtida internationella åtal stödjer regeringen, såväl politiskt som finansiellt, FN:s mekanism för utredning och ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott begångna i Syrien sedan 2011 (International, Impartial and Independent Mechanism, IIIM). Regeringen stödjer även FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Syrien (Independent International Commission of Inquiry).

Regeringen tar Turkiets uttalanden om en möjlig militär operation i nordöstra Syrien på största allvar och har uppmanat till återhållsamhet, inte minst på grund av de möjliga humanitära konsekvenserna. Sverige påminner regelbundet parterna om deras skyldighet att respektera folkrättens bestämmelser. I december kallade Sverige till ett möte för befintliga och inkommande säkerhetsrådsmedlemmar om utvecklingen i nordöstra Syrien, i syfte att kunna bidra till nedtrappning.

Turkiet bär ett stort ansvar för att militära operationer sker i enlighet med internationell rätt och är återhållsamma.

Stockholm den 13 februari 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.