Turkiets invasion av Cypern
Skriftlig fråga 2019/20:1661 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-24
- Överlämnad
- 2020-06-24
- Anmäld
- 2020-06-29
- Svarsdatum
- 2020-07-08
- Sista svarsdatum
- 2020-07-08
- Besvarad
- 2020-07-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 20 juli 1974 invaderade Turkiet Cypern och har sedan dess inte återlämnat landet. Turkiets invasion ledde till att Cypern delades längs den FN-övervakade gröna linjen som fortfarande i dag delar Cypern. År 1983 förklarade Norra Cyperns Turkiska Republik (KKTC) sig som självständigt, även om Turkiet är den enda staten som hittills erkänt den.
Turkiet fick till en början stöd av omvärlden till ockupationen då deras uttalade syfte var att återställa det grundlagsenliga styret. Dock uppkom kritik senare.
På hela ön förekom stridigheter, värst var det i Nicosia. Efter en vecka hade Turkiet kontroll över en tredjedel av ön, på dess nordliga sida. Grekcyprioterna koncentrerade sina motattacker till turkcypriotiska områden, och de intog flera byar. Sammandrabbningar skedde även till havs och i luften.
FN:s säkerhetsråd krävde omedelbar vapenvila, uppmanade främmande styrkor att dra sig tillbaka och kallade Grekland, Turkiet och Storbritannien till fredsförhandlingar i syfte att återge Cyperns regering auktoritet över ön. En FN-beordrad vapenvila slöts den 22 juli, men strider fortsatte trots detta. Den humanitära situationen var akut och bara under 1974 utfärdade FN:s säkerhetsråd elva resolutioner om Cypern. Flera tusentals människor hade dödats och lemlästats.
Det har nu gått 46 år sedan Turkiets ockupation av Cypern.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
På vilket sätt arbetar ministern och regeringen i fråga om konflikten på Cypern?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1661 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2019/20:1661 av Sara Gille (SD)
Turkiets invasion av Cypern
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt regeringen och jag arbetar i fråga om konflikten på Cypern.
Det svenska engagemanget för Cypernfrågan är långvarigt. Mellan 1964 och 1992 bidrog Sverige med närmare 28 000 personer till FN:s fredsstyrka på Cypern (UNFICYP). Sedan 2017 bidrar Sverige återigen med personal till UNFICYP.
Sverige bidrar också till fredsprocessen på Cypern genom det svenska fredsinitiativet den religiösa dialogen, som inleddes 2009. Syftet med dialogen är att sammanföra Cyperns religiösa ledare och därigenom verka för att religion inte blir en bidragande källa till konflikten utan istället ett medel för att främja dialog, förtroendeskapande och ökat samförstånd. Dialogen har levererat ett flertal konkreta resultat, t.ex. gemensamma uttalanden till stöd för fredsprocessen samt ett gemensamt avståndstagande från våld mot kvinnor. Trots att det inte pågår några politiska fredssamtal fortsätter de religiösa ledarna sina ansträngningar för dialog och ömsesidig respekt, vilket ökar chanserna till en hållbar fred på sikt. Cypern har som EU-land unika erfarenheter av hur kristna och muslimer har levt i fredlig samexistens. Att återställa dessa relationer har betydelse både för Europa och Mellanöstern. Arbetet med den religiösa dialogen uppskattas av båda befolkningsgrupper och dess betydelse för fredsprocessen har lyfts fram av bland andra FN:s säkerhetsråd och FN:s generalsekreterare Guterres.
Utöver detta verkade Sverige, under sin tid i FN:s säkerhetsråd, för att ytterligare vikt lades vid mellanfolkliga, förtroendeskapande åtgärder i resolutionen om UNFICYP. Vidare har Sverige verkat för att få in skrivningar i UNFICYP-resolutionen om vikten av kvinnors deltagande i fredsprocessen, med direkt referens till resolution 1325. Regeringen har också bidragit till en jämställdhetsbeaktande socio-ekonomisk studie som analyserar fördelarna med återförening ur ett jämställdhetsperspektiv, vilken publicerades tidigare i år av FN och Världsbanken.
Sammantaget är Sverige en aktiv aktör i Cyperns fredsprocess.
En lösning av Cypernfrågan har en strategisk betydelse, inte bara för landet ifråga men även för hela Medelhavsregionen och i förlängningen även för EU. Regeringen framhåller vikten av dialog och uppmuntrar parterna att visa det politiska mod som krävs för att uppnå Cyperns återförening.
Stockholm den 8 juli 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.