Turkiets förtryck av assyrier/syrianer
Skriftlig fråga 2004/05:1308 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-23
- Anmäld
- 2005-03-23
- Besvarad
- 2005-03-31
- Svar anmält
- 2005-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2004/05:1308
av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Laila Freivalds om Turkiets förtryck av assyrier/syrianerNär Turkiet fick sitt förhandlingsdatum den 17 december 2004 förväntades att landet skulle reformeras och närma sig EU. Turkiet har antagit många positiva reformpaket för att göra det. Men man brister fortfarande i implementeringen av dessa lagar. Det är oroväckande om praktiken inte följer teorin. Nu har det åter kommit bevis för att Turkiet fortsätter sin diskriminering mot landets kristna minoriteter.
Fastigheter som tillhör S:t Afremskyrkan i Botes (Bardakci) konfiskerades 1984 genom konventionsstridiga förfaranden. Beväpnade byvakter, betalda av staten, har sedan dess brukat marken. Nu har inskrivningsmyndigheterna i Midyat annonserat att fastigheterna ska säljas på exekutiv auktion inom två veckor. Det är det senaste exemplet på hur myndigheterna förtrycker Turkiets minoriteter och att Turkiet använder diskriminerande stiftelselagar mot landets icke-muslimska befolkning.
Jag vill fråga om utrikesministern kommer att kräva något svar från Turkiet angående försäljningen av fastigheter som inte tillhör dem, och om hon tänker kontrollera att de reformpaket som antagits kommer att följas.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1308 besvarad av
den 31 mars
Svar på fråga 2004/05:1308 om Turkiets förtryck av assyrier/syrianer
Utrikesminister Laila Freivalds
Yilmaz Kerimo har frågat mig om jag kommer att kräva något svar från Turkiet angående försäljningen av fastigheter som ej tillhör dem, och om jag tänker kontrollera att de reformpaket som antagits kommer att följas.
Det har skett betydande framsteg i det turkiska reformarbetet under senare år. Europeiska rådet beslutade i december förra året att Turkiet nu tillräckligt uppfyllt kriterierna för att få inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Sveriges regering har verkat för detta och välkomnar rådets beslut. Hur lång tid förhandlingarna kommer att ta avgörs i hög grad av Turkiets faktiska genomförande av reformerna. Sverige och övriga medlemsstater kommer liksom hittills att följa detta mycket nära.
Diskriminering på grundval av religiös bekännelse kan inte accepteras. Religionsfrihet fastslås i Turkiets författning, men i reformarbetet ser den lagstiftning som ska säkra den ut att ha försenats. De turkiska myndigheterna arbetar på ett förslag till en ny lag som bland annat berör villkoren för stiftelser och religiösa samfund, inklusive deras rättigheter att förvärva och äga fastigheter. Det är min förhoppning att en ny sådan lag snart ska kunna antas och träda i kraft, med en garanti för religionsfrihet för alla människor i Turkiet. Även EU har framfört betydelsen av att framsteg görs i denna fråga.
Jag har i mina egna kontakter med den turkiska regeringen understrukit betydelsen av att nya lagar också leder till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i det dagliga livet. Det kommer att vara avgörande för att framsteg ska kunna göras i förhandlingarna och för att vi en dag ska kunna välkomna Turkiet som medlem i EU. Regeringen kommer också i sina fortsatta kontakter med Turkiet att uppmärksamma detta.
Jag konstaterar samtidigt att det också finns vissa positiva exempel på att den kristna minoritetens rättigheter beaktats. Den svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet, som bland annat samlar samtliga svenska riksdagspartier, besökte i november byn Sare. De kristna byborna kunde då bekräfta att de turkiska myndigheterna anhållit byvakterna där så att de rättmätiga ägarna kunnat återfå sina hus. Biskopen i området bekräftade också den positiva inverkan i frågan det svenska engagemanget haft.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.