Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiet och EU

Skriftlig fråga 2008/09:856 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-04-17
Anmäld
2009-04-17
Besvarad
2009-04-22
Svar anmält
2009-04-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 april

Fråga

2008/09:856 Turkiet och EU

av Yilmaz Kerimo (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Sveriges statsminister ska den närmaste tiden besöka Turkiet, som är ett av de länder som visat intresse av EU-medlemskap. Jag tycker det är bra att Sverige som blivande ordförandeland i EU för en dialog på plats i Turkiet. En både svår och viktig fråga är vilka krav som ska ställas för medlemskap i EU.

Demokrati och mänskliga rättigheter är områden där Turkiet hittills uppvisat tydliga brister. Jag vill som ett medskick till statsministern betona vikten av att EU och Sverige tydligt markerar att ett av villkoren för medlemskap är att den pågående diskrimineringen av minoritetsgrupper i Turkiet upphör. Det är en diskriminering som är särskilt tydlig i sydöstra Turkiet, och där ett aktuellt exempel är försöken att konfiskera det 1 600 år gamla Sankt Gabrielklostret i Midyat. Enligt uppgift avser statsministern att besöka den lilla (drygt 20 000 invånare) staden Kulu i mellersta Anatolien. Och det tycker jag är logiskt då många i den turkiska minoriteten i Sverige har sitt ursprung i Kulu. Men för att som blivande EU-ordförande även få en bild av den mångkulturella problematiken tycker jag det vore bra om statsministern hade möjlighet att besöka till exempel Diyarbakir och Midyat i sydöstra Turkiet. Det är städer som har stora kurdiska och kristna assyrisk/syrianska minoriteter.

Min fråga till statsministern är:

Avser statsministern under sitt besök i Turkiet att ta upp frågan om mänskliga rättigheter och bättre villkor för minoriteter som ett villkor för EU-medlemskap?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:856 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 22 april

Svar på fråga

2008/09:856 Turkiet och EU

Utrikesminister Carl Bildt

Yilmaz Kerimo har frågat statsminister Fredrik Reinfeldt om han under sitt besök i Turkiet avser att ta upp frågan om mänskliga rättigheter och bättre villkor för minoriteter som ett villkor för EU-medlemskap. Frågan har överlämnats till mig.

EU-anslutningsprocessen ställer tydliga krav på Turkiet beträffande respekten för mänskliga rättigheter, däribland minoritetsrättigheter. Frågan är prioriterad i EU-förhandlingarna och i den politiska dialogen EU för med den turkiska regeringen. Den senaste tiden har vissa förbättringar skett i landet till exempel i form av utökade tv-sändningar på andra språk än turkiska. Samtidigt krävs ytterligare reformer för att personer som tillhör en etnisk eller religiös minoritet fritt ska kunna utöva sin kultur och sitt språk i det offentliga livet och i utbildningsväsendet. Fortsatta åtgärder behövs också vad gäller att stärka äganderätten för olika minoritetssamfund i Turkiet.

Sverige och EU fortsätter att ta upp alla dessa frågor med Turkiet. Exempelvis förblir Sverige en av de drivande i att uppmärksamma fallet med S:t Gabrielklostret. Från svensk sida kommer vi fortsätta att i samtal med företrädare för Turkiets regering, på olika nivåer och i olika sammanhang, att trycka på att full respekt för bland annat minoritetsrättigheter är nödvändigt för att ett EU-medlemskap ska bli möjligt.

Sammantaget har Turkiets reformprocess bidragit till att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Jag hoppas att premiärminister Erdogans utfästelser att ingjuta ny energi i processen följs av ytterligare konkreta steg framåt. En viktig drivkraft bakom den fortsatta reformprocessen utgörs alltjämt av det framtida EU-medlemskapet. Därför är det också viktigt att EU står fast vid att Turkiet ska välkomnas som fullvärdig medlem när samtliga kriterier för detta har uppfyllts.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.