turistvisum
Skriftlig fråga 2001/02:1395 av Jonsson, Elver (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-28
- Besvarad
- 2002-07-25
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 juni
Fråga 2001/02:1395
av Elver Jonsson (fp) till utrikesminister Anna Lindh om turistvisumI massmedierna kan vi läsa att färre visum för turister utanför Schengenområdet numera utfärdas. Det gäller i hög grad de som under korta perioder som turister vill besöka släktingar och vänner. För egen del har jag blivit varse ett fall, där en änka med ett barn och barnbarn i Sverige nekats turistvisum, trots att hon tidigare besökt Sverige och exemplariskt följt svenska myndigheters anvisningar både för inresa och utresa. I en kontakt med verket ifråga hänvisar handläggare till att just från det landet, som den sökande kommer ifrån, klassas det som en generell risk att vederbörande skulle t.ex. söka asyl. Detta trots att vederbörande tidigare varit i Sverige på besök och hållit ålagda återresetider.
Det vore olyckligt om den utvärdering av visumpolitiken som görs av vissa Schengenländer föregrips av att man även i Sverige tillämpar en kärv och negativ visumpolitik. Officiellt har ju Sverige sagt sig vilja främja kontakt mellan familjer här i Sverige och deras anhöriga i visumpliktiga länder.
Jag vill med anledning av det anförda fråga utrikesministern:
Avser utrikesministern att vidta åtgärder som främjar en god kontakt mellan familjer utanför Schengenområdet och familjemedlemmar boende i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1395 besvarad av
den 25 juli
Svar på fråga 2001/02:1395 om turistvisum
Statsrådet Jan O Karlsson
Elver Jonsson har frågat om utrikesministern har för avsikt att vidta åtgärder som främjar god kontakt mellan familjer utanför Schengen och familjemedlemmar boende i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig inledningsvis klargöra att viseringspolitiken har som mål att medge en så stor rörlighet över gränserna som möjligt inom ramen för den reglerade invandringen. Detta gäller i fråga om såväl besök mellan familjemedlemmar som kommersiella och kulturella förbindelser.
Migrationsverket eller efter Migrationsverkets bemyndigande, svensk utlandsmyndighet, beslutar om visering. Enligt förordningen om instruktion för Migrationsverket ska verkets styrelse besluta om riktlinjer för beslut i ärenden om visering. Migrationsverket har en rad omständigheter att ta hänsyn till vid fastställande av viseringspraxis för ett land. Migrationsverket gör t.ex. en mer restriktiv bedömning för länder där "avhoppen" är många och där återtagande av personer som inte erhållit uppehållstillstånd möter problem.
Det faktum att omkring 85 % av alla viseringsansökningar för närvarande beviljas visar enligt min uppfattning att målen med viseringspolitiken upprätthålls. Sverige avser även fortsättningsvis ha en viseringspolitik som medger ett naturligt och öppet besöksutbyte med andra länder. Sverige kommer även inom ramen för viseringsarbetet inom EU att verka för att fler länder beviljas viseringsfrihet så fort de lever upp till grundläggande migrationspolitiska krav och också återtar sina egna medborgare som inte fått uppehållstillstånd i annat land.
En separat men relaterad fråga är möjligheten för en i utlandet bosatt förälder att förena sig med vuxna barn bosatta i Sverige. Nuvarande regler möjliggör endast i begränsad omfattning familjeåterförening för nära anhörig utanför kärnfamiljen. I Anhörigkommitténs delbetänkande (SOU 2002:13) Vår anhöriginvandring har dessa regler setts över. Kommittén föreslår i sitt betänkande att reglerna ändras så att förutsättningarna för en förälder bosatt i utlandet att förena sig med barn i Sverige vidgas. Detta skulle innebära att en förälder med vuxna barn kan erhålla uppehållstillstånd under förutsättning att det föreligger ett beroende eller andra särskilda skäl. Kommittén föreslår också att anknytningspersonen ska svara för försörjningen under högst två år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.