Trygga studentbostäder
Skriftlig fråga 2017/18:315 av Nooshi Dadgostar (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-11-22
- Överlämnad
- 2017-11-23
- Anmäld
- 2017-11-24
- Sista svarsdatum
- 2017-11-29
- Svarsdatum
- 2017-12-01
- Besvarad
- 2017-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Under den senaste tiden har en rad sexuella övergrepp mot kvinnor uppmärksammats inom olika branscher och samhället i allmänhet. I granskningen av sexuella övergrepp på landets högskolor har det framkommit att det även förekommit sexuella övergrepp på korridorsboenden för studenter.
I Sverige är 40 procent av studentbostäderna korridorsboenden, men enligt studentbostadsföretagen är det inte en populär bostadsform bland studenter. Endast 15 procent skulle egentligen tänka sig att bo så. Majoriteten av landets studenter är kvinnor, och fler kvinnor än män bor i studentbostäder, men om man bryter ned siffrorna visar det sig att fler män bor i korridorsboenden. Det väcker många funderingar kring varför det är så, kan det bero på att kvinnor inte känner sig trygga i korridorsboenden?
Tyvärr finns det inte så många undersökningar om detta. De undersökningar som finns analyserar trygghet i allmänhet och är sällan nedbrutna utifrån kön. Det är ett välkänt faktum att framför allt kvinnor begränsar sina liv för att hantera en rädsla att utsättas för sexuellt våld. Detta brukar benämnas som vardagsrädsla. När det nu blivit mer populärt att återigen bygga korridorsboenden eller liknande kollektiva lösningar är det viktigt att detta görs med kunskap om hur man skapar trygga gemensamhetsutrymmen.
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är därför:
Vad avser statsrådet att göra för att garantera att de nya studentbostäder som byggs upplevs som trygga för framför allt kvinnliga studenter?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:315 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
PAGE
2
Dnr N2017/07133 /PBB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads- och digitaliseringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:315 av Nooshi Dadgostar (V) Trygga studentbostäder
Nooshi Dadgostar har frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att de nya studentbostäder som byggs upplevs som trygga för framför allt kvinnliga studenter.
Jag tycker att det är en självklarhet att alla, däribland studenter, ska känna sig trygga i sitt boende. De flesta studenter efterfrågar numera egna bostäder och marknaden har anpassat sig efter efterfrågan och få korridorsboenden byggs idag. Men det finns en efterfrågan på boenden för par eller fler som delar ett boende och därför byggs s.k. dubbletter eller boenden som delas av några fler. Jag tror dock att man hellre ska koppla trygghets- och jämställdhetsfrågor till samhällsplaneringen än till en specifik boendetyp.
Det är viktigt med ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen och jag har tagit initiativ till att främja jämställdhet och trygghet i dessa sammanhang.
Jag bjöd nyligen in till ett rundabordssamtal om feministisk planering, för att diskutera hur den planering som sker inom ramen för och plan- och bygglagen (2010:900) kan bidra till mer jämställda livsmiljöer. Jag kommer att bjuda in till flera rundabordssamtal på samma tema framöver, med idén att ett nätverk av forskare och praktiker, som träffas regelbundet ska ge kontinuitet i kunskapsutveckligen kring frågor om feministisk planering. Detta ligger väl i linje med regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, nämligen jämställdhetsintegrering. En feministisk planeringspolitik ska inte handla om punktinsatser. Det är istället centralt att åstadkomma en medvetenhet om hur olika maktordningar påverkar stadsbyggnadsprocessen så att dessa blir självklara att beakta i planeringssammanhang. För att nå dit behövs ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare, praktiker och Regeringskansliet.
Förhoppningen är att diskussionerna vid rundabordssamtalen ska ge uppslag till hur regeringen kan arbeta vidare med att utveckla en ur jämställdhets- och könsmaktsperspektiv mer medveten planeringspolitik.
Stockholm den 30 november 2017
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.