Trafikverkets basprognoser och klimatmålen

Skriftlig fråga 2019/20:503 av Jessica Thunander (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-27
Överlämnad
2019-11-28
Anmäld
2019-11-29
Svarsdatum
2019-12-04
Sista svarsdatum
2019-12-04
Besvarad
2019-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Trafikverket tar på regeringens uppdrag regelbundet fram en så kallad basprognos som innefattar både person- och godstransporter för att få en bild av hur den förväntade efterfrågan på transporter kommer att se ut. Dessa prognoser för trafikutvecklingen är av central betydelse när man långsiktigt planerar byggande och underhåll av vår framtida infrastruktur. I maj 2020 ska Trafikverket publicera resultatet för en ny basprognos för framtida person- och godstransporter. I detta kommande prognosarbete råder nya förutsättningar, då ett klimatpolitiskt ramverk antagits i riksdagen där klimatmål, klimatlag och ett klimatpolitiskt råd ingår.

Trafikverket har nyligen beslutat om vilken basprognos som ska användas för att beräkna trafikens tillväxt. Enligt uppgift riskerar denna prognos, i likhet med de föregående prognoserna, att främja satsningar på vägtrafik på bekostnad av åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle. Detta är enligt Vänsterpartiets uppfattning oroande, då ett flertal rapporter som behandlat frågeställningen om lämpliga åtgärder för att uppnå en fossilfri transportsektor betonar vikten av de senare nämnda. Hit hör exempelvis FFF-utredningen (Fossilfrihet på väg) och myndigheternas Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Därtill rekommenderar Klimatpolitiska rådet i sin rapport processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet och konstaterar att styrningen mot ett transporteffektivt samhälle är för svag. Även Naturvårdsverket konstaterar i sitt underlag till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan att infrastrukturplaneringen behöver förändras mot målstyrning där tillgängligheten utvecklas inom ramen för klimatmålet och i linje med andra transportpolitiska hänsynsmål istället för prognoser om fortsatt vägtrafiktillväxt.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att stärka åtgärdsområdet Transporteffektivt samhälle i basprognoser samt övrigt planeringsunderlag inför kommande transportplaner för att stärka omställningen av transportsektorn i enlighet med våra klimatmål?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:503 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)



I2019/03165/TP

Infrastrukturdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:503 av Jessica Thunander (V)
Trafikverkets basprognoser och klimatmålen

Jessica Thunander har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka åtgärdsområdet Transporteffektivt samhälle i basprognoser samt övrigt planeringsunderlag inför kommande transportplaner för att stärka omställningen av transportsektorn i enlighet med våra klimatmål.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och har därmed en betydande roll i klimatomställningen. Regeringens handlingsplan för fossilfria transporter och elektrifiering står på tre ben: transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon samt förnybara drivmedel. Sverige behöver bli ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet kan minska utan att göra avkall på tillgängligheten.

Underlagen för regeringens beslut om långsiktiga planer för transportinfrastrukturen behöver visa hur styrmedel och andra åtgärder med syfte att minska transporternas klimatpåverkan väntas påverka efterfrågan på transporter, samt hur olika satsningar i transportinfrastrukturen påverkar möjligheterna att nå våra klimatmål.

Arbetet med kommande nationell infrastrukturplanering bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Just nu genomförs den beslutade nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 med satsningar på totalt över 700 miljarder kronor. Det är över 100 miljarder kronor mer än den föregående nationella planen som den borgerliga regeringen beslutade om.

Stockholm den 4 december 2019

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.