Toppmötet EU-Afrika

Skriftlig fråga 2007/08:365 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-28
Anmäld
2007-11-28
Besvarad
2007-12-04
Svar anmält
2007-12-04
Besvarad
2007-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga

2007/08:365 Toppmötet EU–Afrika

av Carina Hägg (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den borgerliga regeringen uppträder splittrat men har aviserat sitt deltagande i Lissabon. Däremot har regeringen ännu inte redogjort vilket förhållningssätt man avser att inta under toppmötet mellan EU och Afrika i december. President Robert Mugabes väntade närvaro oroar och demonstrationer i Lissabon är att vänta som ett av de tillkommande uttryckssätten för kritiker. Men EU och Sveriges regering har trots all kritik och ifrågasättande av deltagande vid toppmötet under nuvarande kända förhållande ändå inte tydliggjort sin politik för demokrati och mänskliga rättigheter i Zimbabwe, såväl inför som under själva toppmötet, även hur man avser att lägga en grund som man kan arbeta vidare på efter toppmötet. Situationen i landet har ytterligare försämrats parallellt med planeringsarbetet inför toppmötet. Den negativa utvecklingen påverkar även grannländerna. Ska regeringen ligga i framkant för att demokrati ska slå rot krävs att åtgärder redovisas innan toppmötet. Vilka initiativ Sverige driver inom EU-kretsen och bilateralt i förhållande till berörda länder i Afrika behöver redovisas utan vidare dröjsmål.

Avser utrikesminister Carl Bildt att ta något initiativ med anledning av toppmötet mellan EU och Afrika för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i Zimbabwe?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:365 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 4 december

Svar på fråga

2007/08:365 Toppmötet EU-Afrika

Statsrådet Gunilla Carlsson

Carina Hägg har frågat utrikesminister Carl Bildt om han avser att ta något initiativ med anledning av toppmötet mellan EU och Afrika för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Då jag ingår i den svenska delegationen till toppmötet svarar jag i hans ställe.

Det har gått sju år sedan senaste toppmötet mellan EU:s och Afrikas stats- och regeringschefer. Det toppmöte som kommer att äga rum i Lissabon den 8–9 december symboliserar en välbehövlig injektion och breddning i relationen mellan kontinenterna. Den svenska regeringen fäster stor vikt vid att mötet äger rum. Ett nytt strategiskt partnerskap ska etableras som går bortom utvecklingssamarbete och gamla mönster av givare och mottagare och i stället omfattar bredden av relationen mellan EU och Afrika. Ett partnerskap som ligger väl i linje med svensk politik för global utveckling. 

Toppmötet väntas anta en gemensam EU-Afrikastrategi och en handlingsplan för perioden 2008–2010. Ett av de fyra huvudsyftena med det långsiktiga strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika är att stärka och främja bland annat fred, säkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. I den gemensamma strategin slås fast att demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter utgör en central del av EU-Afrikadialogen. Toppmötet är ett tillfälle för EU och Sverige att bekräfta att en gemensam värdegrund och dialog om mänskliga rättigheter och demokrati utgör kärnan i samarbetet mellan EU och Afrika.

När Europas och Afrikas stats- och regeringschefer på söndag antar den gemensamma strategin ingår vi ett gemensamt åtagande att inte rygga för en tydlig och konstruktiv dialog om demokratifrågor och skydd för mänskliga rättigheter i såväl Europa som Afrika.

För den svenska regeringens del är detta en självklar del av vår utrikespolitik. Det nya blir nu att det läggs fast i ett formellt partnerskap mellan EU och Afrika. Det är ett viktigt steg framåt för att verka för ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i alla länder i Afrika, inklusive i Zimbabwe.

Sveriges och EU:s politik avseende Zimbabwe är känd sedan länge. Främjandet av en demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter är av högsta prioritet och vi har fortsatt våra ansträngningar för att på ett konstruktivt sätt bidra till dialog och brobyggande för positiva förändringar i landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.