Till innehåll på sidan

Terrorklassning av det iranska revolutionsgardet

Skriftlig fråga 2022/23:262 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-24
Överlämnad
2023-01-24
Anmäld
2023-01-25
Svarsdatum
2023-02-01
Sista svarsdatum
2023-02-01
Besvarad
2023-02-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

I och med de pågående protesterna mot det auktoritära och fundamentalistiska styret i Iran har röster höjts för att terrorklassa iranska Islamiska revolutionsgardet (IRGC). IRGC utövar brutalt våld mot de modiga människor som protesterar mot regimen. De har gjort sig skyldiga till mord, kidnappningar, tortyr och förföljelse av oliktänkande och andra som inte passar in i det iranska styrets världsbild. Revolutionsgardet har också försett Ryssland med drönare som används i kriget mot Ukraina.

Den 18 januari i år röstade EU-parlamentet för att uppmana medlemsstaterna att föra upp revolutionsgardet på EU:s lista över terroristorganisationer. Den svenska regeringen tycks tyvärr inte vara särskilt intresserad av frågan. I P1 Morgon (den 11 januari 2023) menade utrikesministern att en terrorklassning av IRGC inte skulle spela någon roll eftersom de redan omfattas av sanktioner. Det är dock ett påstående som blivit starkt ifrågasatt, och även EU-parlamentet gör en annan bedömning. I radioprogrammet menade utrikesministern att om frågan kommer upp skulle den svenska regeringen möjligen kunna vara öppen för att diskutera den. Ointresset för att driva en terrorklassning vidare var dock påtagligt.

Att terroriststämpla IRGC vore inte bara en riktig symbolisk handling. Det skulle också innebära utökade rättsliga möjligheter för omvärlden, bland annat att personer med samröre med IRGC kan utredas och åtalas i Sverige. Sverige bör använda sin roll som ordförande i EU:s ministerråd för att driva på för mänskliga rättigheter och för att markera mot den iranska regimen. Regeringen måste vidta åtgärder för att sätta press på Iran. De modiga människor som protesterar mot regimen måste få omvärldens stöd.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern och Sveriges regering att följa EU-parlamentets resolution från den 18 januari i år och förklara Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:262 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 01105 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:262 av Håkan Svenneling (V)
Terrorklassning av det iranska revolutionsgardet

Håkan Svenneling har frågat mig om jag och Sveriges regering avser följa EU-parlamentets resolution från den 18 januari i år och förklara Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation.

Jag delar frågeställarens oro och upprördhet över situationen i Iran. Hundratals iranier har dödats i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor. Tusentals har frihetsberövats och flera personer som gripits i samband med protesterna har avrättats. De modiga iranier som demonstrerar för sina rättigheter förtjänar omvärldens stöd. Sverige och övriga EU har som bekant kraftfullt fördömt repressionen och avrättningarna. Budskapet har också framförts av Sverige bland annat genom uppkallande av den iranske Stockholmsambassadören och i samtal med Irans utrikesminister.

Sverige och övriga EU upprätthåller trycket mot Iran. Europaparlamentets engagemang är en viktig del i detta. I rådet har Iran diskuterats fyra gånger på ministernivå sedan i september 2022. Vid varje tillfälle har EU också utökat sanktionerna mot Iran med anledning av de MR-kränkningar som pågår. Senast den 23 januari antog rådet 37 nya sanktionslistningar, som bland annat inkluderar fyra IRGC-befäl och tolv IRGC-förband med placering i de provinser där MR-kränkningarna rapporterats vara som allvarligast. Därtill ingår iranska parlamentariker som uppmanat till dödstraff mot demonstranter, och iranska mediaorganisationer som medverkat till TV-sändningar av framtvingade bekännelser.

Som framförts i svar på fråga 223 har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda sanktionsramverket som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran. Därmed riktas sanktionslistningar mot individer och enheter som varit direkt inblandade i MR-kränkningarna.

Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran. Det behöver även finnas en koppling till terrorism, som bekräftats av en domstol eller likvärdig nationell behörig myndighet. En listning som inte lever upp till kriterierna i rättsakten löper stor risk att annulleras av EU-domstolen om den listade överklagar.

Sverige avser – inte minst i sin ordföranderoll – att fortsätta verka för EU-enighet och kraftfullast möjliga EU-linje mot Iran och IRGC genom de verktyg som är tillämpliga och ger störst genomslag. Detta kan handla om nya sanktionslistningar.

Stockholm den 1 februari 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.