Sveriges förmåga att bistå i humanitära katastrofer
Skriftlig fråga 2017/18:378 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-30
- Överlämnad
- 2017-12-01
- Anmäld
- 2017-12-04
- Svarsdatum
- 2017-12-13
- Sista svarsdatum
- 2017-12-13
- Besvarad
- 2017-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I ljuset av de senaste årens invandringspolitik har strömmarna av människor till Sverige ökat kraftigt. Det frikostiga utgivandet av uppehållstillstånd till individer med oklara asylskäl har varit en pull factor som gjort att människor sökt sig hit.
Samtidigt ser vi i dag hur humanitära katastrofer breder ut sig på olika håll i världen. Det tydligaste exemplet är det regimsanktionerade våldet mot och fördrivningen av rohingya i Burma. Uppemot tusentals män har mördats samtidigt som fler än 600 000 kvinnor och barn har fått sina hem nedbrända och är fördrivna till flyktingläger i Bangladesh – som är helt beroende av internationella hjälporganisationer.
Det är uppenbart att svenskt bistånd behövs i allra högsta grad för att hjälpa de fattiga och förföljda människor som inte kan ta sig till Europa.
Jag vill därför fråga statsrådet Isabella Lövin:
Vilken är den faktiska summa, under den här mandatperioden, som regeringen har tagit från biståndsbudgeten för att finansiera invandringen till Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:378 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
PAGE
2
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:378 av Dennis Dioukarev (SD) Sveriges förmåga att bistå i humanitära katastrofer
Dennis Dioukarev har frågat mig vilken är den faktiska summa, under den här mandatperioden, som regeringen har tagit från biståndsbudgeten för att finansiera kostnaden för asylmottagande i Sverige.
Regeringen har presenterat den största biståndsbudgeten någonsin för Sverige där biståndets andel av BNI åter uppgår till 1%. Det gör att vi kan vara med och möta några av vår tids största globala utmaningar.
De humanitära behoven i världen ökar och 80 procent av behoven globalt uppkommer på grund av väpnad konflikt. Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd med en total budget om ca 6,6 miljarder kronor 2017.
Till exempel kan nämnas att Sverige annonserade 193 miljoner kronor i humanitärt stöd i samband med givarkonferensen för stöd till Rohingya flyktingarna i Bangladesh. Sverige räknas därmed som fjärde största givare till denna kris.
Att fler människor under de senaste åren sökt sig till Sverige för skydd är ett resultat av humanitära katastrofer, krig och fattigdom. Den i särklass största delen av världens flyktingar befinner sig i utvecklingsländer. I sammanhanget tar Sverige en liten del av ett globalt gemensamt ansvar genom att bedriva en ansvarstagande migrationspolitik.
Totalt uppgår biståndsramen under innevarande mandatperiod till
178,9 miljarder kronor, varav 40,4 miljarder kronor 2015, 43,37 miljarder kronor 2016, 46,13 miljarder kronor 2017 och 49,0 miljarder kronor 2018. 8,9 miljarder kronor år 2015 avser kostnader för mottagande av asylsökande från utvecklingsländer, under deras första vistelseår i Sverige. Motsvarande siffra för 2016 var 5,9 miljarder kronor, 6,3 miljarder kronor 2017 och 2,8 miljarder kronor år 2018, enligt budgetproposition för respektive år och efter vår- och höständrings-budgetar. För 2018 är beloppet i enlighet med vad regeringen presenterat för riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1). Regeringen följer OECD-DAC:s biståndsdirektiv, som reglerar på internationell nivå vad som definieras som officiellt bistånd.
Stockholm den 13 december
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.