Sverige som gruvnation
Skriftlig fråga 2020/21:2009 av Helena Antoni (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-03-01
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Nyligen släppes Fraser Institutes rankning över attraktiva gruvländer. Från att ha varit på världens tio-i-topp-lista rasar nu Sverige till plats 36. Utvecklingen har skett gradvis och trenden har varit tydlig i många år nu. 2016 låg Sverige på plats 8, 2018 på plats 21 och nu plats 36.
Den svenska gruvnäringen är viktig på många sätt. Den skapar många arbetstillfällen och spelar en avgörande roll i omställningen till en fossilfri framtid, vilket inte bara påverkar oss inom Sveriges gränser utan även är av global vikt. Det är dessutom viktigt att investeringarna görs just i Sverige då vi har bland de tuffaste miljö- och arbetslagarna i världen och kan därigenom garantera att verksamheterna inte har stor påverkan på miljön och klimatet eller utnyttjar arbetskraft på oetiska sätt.
Men nu riskerar investeringarna att försvinna från Sverige. Bolag har redan börjat diskutera att flytta verksamheter till andra länder som har mer pålitliga processer och en vilja att etablera nya gruvor. Processerna kring Kallak- och Lavergruvorna är två viktiga exempel att ha i åtanke. Med Fraser Institutes senaste rankning riskerar nu denna bild av Sverige att cementeras vidare.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vad avser ministern att göra för att lyfta Sverige som gruvnation?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2009 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:1970 av Lars Hjälmered (M) Sveriges placering i den globala gruvrankningen, fråga 2020/21:1972 av Sten Bergheden (M) Sveriges rankning som gruvnation, fråga 2020/21:2009 av Helena Antoni (M) Sverige som gruvnation, samt fråga 2020/21:2061 av Eric Palmqvist (SD) Sveriges ställning som gruvnation.
Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta med anledning av att Sverige störtdyker i den årliga internationella gruvrankningen, Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige återigen ska bli en attraktiv gruvnation för ökade investeringar och fler jobb i Sverige, Helena Antoni har frågat mig vad jag avser att göra för att lyfta Sverige som gruvnation och Eric Palmqvist har frågat mig hur regeringen ser på att förtroendet för Sverige som gruvnation försämras i en internationell jämförelse, och vilka initiativ avser regeringen att ta i syfte att göra Sverige till ett mer intressant land att bedriva gruvbrytning i.
Svensk gruv- och mineralnäring har betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral samt metall viktiga för en grön omställning. Sverige producerade bland annat 91,5 procent av all järnmalm, 23,1 procent av allt guld och 10,8 procent av all koppar inom EU 2019. Sverige har också en stark prospekteringspotential för innovationskritiska mineral och metaller, såsom grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium, kobolt, vanadin, volfram och tellur. Gruvdrift har samtidigt omfattande påverkan på närmiljön varför en genomgående miljöprövning är viktigt. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller innovationsdriven och hållbar utveckling, samt en föregångare för en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering.
Sveriges globala rankning i förhållande till enskilda policyområden i Fraser-rapporten ger en mer nyanserad bild vad gäller områden såsom rättssystem, socioekonomisk utveckling, handelsbarriärer, politisk stabilitet, lättillgänglig och kompetent arbetskraft, samt den allmänna inställningen till gruvinvesteringar. Vid en liknande undersökning av Mining Journal Intelligence, deras World Risk Report från 2020 ger Sverige en placering på 10:e plats bland 111 jurisdiktioner globalt. Bland EU:s medlemsstater är Finland, Sverige, Portugal och Irland de främsta länderna när det gäller Investment Attractiveness Index, vilket framgår av både Fraser-rapporten och kommissionens tillkommande Raw Materials Scoreboard 2020.
Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för regeringen. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen.
Regeringen har tillsatt en utredning för att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredningen ska bland annat fokusera på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller innebär minskad miljöpåverkan. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021.
Regeringen har också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram samlad statistik för miljöprövningen. Sådan statistik är viktig, inte minst för att följa utvecklingen av handläggningstider. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2021.
Stockholm den 9 mars 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.