Svenska för invandrare tidigt för fler

Skriftlig fråga 2015/16:406 av Marta Obminska (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-12-02
Överlämnad
2015-12-03
Anmäld
2015-12-04
Svarsdatum
2015-12-09
Sista svarsdatum
2015-12-09
Besvarad
2015-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

 

Förra året läste 124 750 människor svenska för invandrare (sfi). Antalet elever har fördubblats sedan år 2006. Sverige har tagit emot rekordmånga asylsökande under den senaste tiden.

Bristande språkkunskaper är en viktig förklaring till många utrikesföddas utanförskap. Generellt sett är språket nyckeln till arbete, och arbete är nyckeln till integration. Fler människor med utländsk bakgrund behöver lära sig svenska tidigt. För att påskynda inträdet på arbetsmarknaden bör insatserna börja redan under asylprövningen, i stället för när den asylsökande har fått uppehållstillstånd. Även regeringen har tagit ställning för att nyanlända ska få läsa sfi. Samtidigt råder det en stor brist på lärare i sfi.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Aida Hadzialic hur arbetet fortskrider för att komma till rätta med köerna till sfi så att fler ska få studera sfi tidigt.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:406 besvarad av Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Dnr U2015/05660/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:406 av Marta Obminska (M) Svenska för invandrare tidigt för fler

Marta Obminska har frågat mig hur arbetet fortskrider för att komma till rätta med köerna till sfi så att fler ska få studera sfi tidigt.

Jag delar Marta Obminskas uppfattning att tidiga insatser är viktiga för att stärka nyanländas etablering. Väntan på att få sin asylansökan prövad ska användas för att stärka individens möjligheter till snabbare etablering i samhället och sysslolöshet ska motverkas. Vi vet att språk är en nyckel in i samhället och arbetslivet.

Regeringen har initierat en särskild folkbildningsinsats för asylsökande och vissa nyanlända – det som i dagligt tal kallas svenska från dag ett – som innebär att undervisning i svenska ska kunna ges så tidigt som möjligt och redan under asyltiden. Undervisningen ska kunna tillhandahållas av studieförbunden med medel från Folkbildningsrådet och i dialog med Migrationsverket.

Utbildning i svenska för invandrare (sfi), däremot, är den utbildning i svenska som kommunen är huvudman för och som ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till sfi inträtt, vilket exempelvis sker när en individ fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i en kommun. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. För den som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser är tidsgränsen endast en månad. Regeringen har avsatt, och fortsätter att avsätta medel för att nyanlända som fått uppehållstillstånd, men fortfarande befinner sig på anläggningsboenden, ska kunna läsa sfi i väntan på en kommunplacering.

De signaler som nått regeringen från SKL och från Skolinspektionen, som genomför regelbunden granskning av kommunerna i egenskap av huvudman för utbildningen, indikerar inte att det råder kö till sfi. Samtidigt kan det inte uteslutas att man, exempelvis i mindre kommuner där elevantalet ökat kraftigt på kort tid, inte haft möjlighet att bygga ut utbildningen i den takt som elevantalet ökat vilket kan ha lett till att det lokalt bildats en kö till platserna. Att det råder stor brist på behöriga sfi-lärare är dock helt korrekt, och innebär en stor utmaning för kommunerna.

Antalet elever har, som Marta Obminska beskriver, fördubblats sedan 2006 och ökningen av antalet elever bedöms fortsätta under de närmaste åren i takt med att nyanlända får en kommunplacering. Därmed ökar också behovet av lärare.

För att stärka kvaliteten i utbildningen och även skapa förutsättningar för huvudmännen att kunna rekrytera både fler lärare, och framför allt att få fler av dem som arbetar som lärare i sfi att bli behöriga, satsar regeringen resurser både på insatser som ska motivera fler att vilja bli lärare och resurser på att fler lärare ska fördjupa sin kompetens i ämnet svenska som andraspråk. För detta ändamål har regeringen avsatt 100 miljoner kronor per år. Fler lärare är en förutsättning för att motverka framtida köer till utbildningen.

Att öka andelen behöriga lärare är ett sätt att upprätthålla och stärka kvaliteten i sfi-undervisningen. Ett annat sätt är att ge sfi-lärare kompetensutveckling som gör att de på ett bättre sätt kan anpassa sin undervisning till varje elev. Regeringen har därför gett Statens skolverk i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om alfabetisering. Skolverket har också i uppdrag att arbeta med att attrahera fler att vilja bli sfi-lärare samt att motivera lärare som arbetar inom sfi att stärka sin kompetens genom kompetensutveckling i svenska som andra språk.

Avslutningsvis, utifrån den rådande situationen med en ökande flyktinginvandring, följer regeringen den fortsatta utvecklingen inom sfi noggrant.

Stockholm den 9 december 2015

Aida Hadzialic

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.