strukturell könsdiskriminering
Skriftlig fråga 2004/05:1407 av Osman Sherifay, Mariam (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-13
- Anmäld
- 2005-04-13
- Besvarad
- 2005-04-20
- Svar anmält
- 2005-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1407
av Mariam Osman Sherifay (s) till statsrådet Hans Karlsson om strukturell könsdiskrimineringUnder två månader har man inom ett jämställdhetsprojekt på Ams mätt hur mycket pengar som satsas på män och kvinnor inom olika arbetsmarknadspolitiska program. Mätningen visar att betydligt mer pengar satsas på män än på kvinnor.
Under tvåmånadersperioden betalades det ut 153 miljoner kronor i lönestöd till män men bara hälften så mycket, 77 miljoner kronor, till kvinnor i det aktuella länet. Trots att arbetslösheten var ungefär lika stor för män som för kvinnor så fick män betydligt oftare lönestöd och beloppen per person var också i genomsnitt högre.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att den här typen av strukturell könsdiskriminering upphör?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1407 besvarad av
den 20 april
Svar på fråga 2004/05:1407 om strukturell könsdiskriminering
Statsrådet Hans Karlsson
Mariam Osman Sherifay har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra inom de arbetsmarknadspolitiska programmen.
Till att börja med vill jag säga att i jämförelse med övriga EU har jämställdheten i svenskt arbetsliv kommit långt. Trots höga ambitioner är inte den svenska arbetsmarknaden jämställd. Vi vet att kvinnor och män arbetar i mycket skilda delar av arbetsmarknaden, att männen finns i högre utsträckning i de yrken som ger högre lön, medan kvinnorna återfinns i de yrken som ger sämre betalt och således lägre ersättning från försäkringssystemet. Vi vet också att kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Dessutom har fler män än kvinnor fasta anställningar. Detta är också ett könsmönster som Sverige delar med många jämförbara länder.
Regeringen är medveten om att den könsuppdelning som finns på arbetsmarknaden även kan återspeglas inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Kvinnor och män är till viss del olika representerade, i förhållande till deras andel av de arbetslösa, inom programmen. Det är fler kvinnor än män i förberedande utbildning och aktiviteter inom vägledning och platsförmedling. Männen är i sin tur överrepresenterade inom subventionerade anställningar. Obalansen i fördelningen mellan kvinnor och män kan dels förklaras av hur könsfördelningen inom målgruppen ser ut för respektive insats, dels förklaras av hur urvalskriterierna är utformade för respektive program. En annan förklaring kan vara att könsstereotypa val och föreställningar avspeglas och att programmen därmed fungerar som konserverande.
Inom Arbetsmarknadsverket pågår ett långsiktigt arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv genom att i dess förmedlings- och programverksamhet på såväl nationell som regional nivå genomgående belysa, analysera och beakta kvinnors respektive mäns villkor i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Vidare kommer erfarenheterna från brytverksamheten från såväl gamla som pågående brytprojekt att implementeras i den dagliga förmedlingsverksamheten för att förmå kvinnor och män att göra otraditionella yrkes- och utbildningsval. Strävan är att ge lika möjligheter för kvinnor och män att få ett varaktigt arbete. Det kan dock finnas skäl för regeringen att se över och eventuellt återkomma med förändringar i regelsystemet så att både kvinnor och män får lika möjligheter att ta del av arbetsmarknadspolitiska program och insatser som är effektiva och inriktade mot arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.