Stresstester av banker

Skriftlig fråga 2010/11:140 av Andersson, Ulla (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-12-03
Anmäld
2010-12-03
Besvarad
2010-12-08
Svar anmält
2010-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga

2010/11:140 Stresstester av banker

av Ulla Andersson (V)

till statsrådet Peter Norman (M)

I somras genomförde EU så kallade stresstester av ett stort antal europeiska banker. Syftet med testerna var att testa bankernas motståndskraft mot möjliga krisscenarier. Av de 91 banker som testades var det bara 7 stycken som inte klarade testet. Samtliga irländska banker klarade testet. Mot bakgrund av de irländska bankernas problem under senare tid finns det anledning att ifrågasätta testernas konstruktion. Flera kritiker har bland annat påpekat att en stor brist med sommarens tester var att de inte omfattade bankernas tillgångar till likviditet.

Min fråga till statsrådet Peter Norman är:

Avser statsrådet att inom ramen för EU-arbetet driva frågan om skärpta stresstester i allmänhet och frågan om att inkludera bankernas likviditet i testerna i synnerhet?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:140 besvarad av Statsrådet Peter Norman

den 8 december

Svar på fråga

2010/11:140 Stresstester av banker

Statsrådet Peter Norman

Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att inom ramen för EU-arbetet driva frågan om skärpta stresstester i allmänhet och frågan om att inkludera bankernas likviditet i testerna i synnerhet.

Den europeiska banktillsynsmyndigheten CEBS presenterade den 23 juli 2010 resultatet av stresstester på europeiska banker. Totalt testades 91 banker som tillsammans motsvarar mer än 65 procent av den europeiska banksektorn. Stresstestet prövade bankernas motståndskraft i ett hypotetiskt scenario som sträckte sig över 2010 och 2011 och som innebar svagare ekonomisk utveckling, högre räntor, fallande börser och stora förluster på bankernas portföljer av europeiska statspapper.

Det är viktigt att komma ihåg att denna typ av stresstest alltid bygger på historiska eller hypotetiska scenarier vilket aldrig kan ge en helt korrekt bild av eventuella framtida händelser. All information som bidrar till att minska osäkerheten i marknaden är dock önskvärd varför dessa test bör utvecklas kontinuerligt, både nationellt och samordnat inom EU.

Testen bör utformas på ett metodiskt sätt, med så realistiska marknadsantaganden som möjligt. Regeringen förespråkade därför att CEBS även skulle inkludera bankernas exponering mot statspapper, vilket de slutligen gjorde. Stresstesterna bör givetvis utvecklas ytterligare i framtiden.

Genom att inkludera flera riskfaktorer vilka på ett bättre sätt kan spegla marknadens oro, såsom till exempel bankernas likviditetsbehov, kan stresstesterna bättre spegla de risker som finns i marknaden. Jag välkomnar därför att Riksbanken i sin senaste rapport över den finansiella stabiliteten utfört vissa stresstester avseende likviditeten i svenska banker.

Regeringen anser att resultaten från dessa tester bör publiceras på individuell banknivå tillsammans med en tydlig redovisning av de antaganden som ligger till grund för testet. Den typ av offentliggörande av stresstestresultat har tidigare inte gjorts i Europa men nu ser vi en tendens till ökad öppenhet vilket är positivt. I Sverige har Riksbanken och Finansinspektionen även under krisen publicerat resultaten av stresstesterna för enskilda banker i Sverige vilket har bidragit till den finansiella stabiliteten.

Jag kommer därför även fortsättningsvis att inom EU-arbetet driva den traditionella svenska linjen att en kontinuerlig utveckling av stresstesten behövs, samt att öppenhet och transparens är avgörande för att återfå förtroendet för bankerna. På så sätt hoppas jag att stresstester åtminstone delvis kan bidra till att marknaden får en mer rättvisande bild av bankernas risker.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.