Stöd till islamistiska organisationer
Skriftlig fråga 2015/16:1163 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-28
- Överlämnad
- 2016-04-28
- Anmäld
- 2016-04-29
- Svarsdatum
- 2016-05-11
- Sista svarsdatum
- 2016-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Under en lång tid har svensk politik präglats av att främja och anamma utländska kulturer och sådant som anses stärka mångkulturen i Sverige. Inte minst den senaste tiden har nyhetsrapporteringen även gjort gällande att regeringens och regeringspartiernas kopplingar till islamism med rätta rört upp känslor. Konsekvenserna har bland annat blivit att en minister lämnat sin post och en miljöpartistisk kandidat till Miljöpartiets partistyrelse har avstått från att kandidera.
Det finns dock fortfarande starka kopplingar mellan svenska politiker och radikala personer, vilkas syfte är att än mer föra in islamismen i det svenska samhället. Från statens sida, men även genom kommuner och myndigheter, ges likaså ekonomiska medel till föreningar med starka kopplingar till exempelvis Muslimska brödraskapet, al Qaida eller Daish/Islamiska staten.
Exempel på den sortens organisationer kan bland annat nämnas Islamiska Förbundet och närstående verksamheter så som ungdomsorganisationen Sveriges Unga Muslimer, studieförbundet Ibn Rushd, biståndsorganisationen Islamic Relief och scoutrörelsen Sveriges muslimska scouter. Vi har även sett hur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) beviljat bidrag till organisationen Sveriges Förenade Muslimer, SFM (tidigare Troende unga framtida förebilder, TUFF) trots att myndigheten i sina stadgar inte stöder verksamheter som "strider mot demokratins idéer, det vill säga tanken om alla människors lika värde". SFM har likaså beviljats stöd från Göteborgs stad.
Trots befintliga texter om att inte stödja antidemokratiska eller intoleranta krafter i samhället är det tydligt att jihadistfrämjande verksamheter som har tydliga antidemokratiska och människofientliga motiv i dag till stor del frodas genom svenska skattepengar. När så är fallet bör något omedelbart göras.
Min fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke är:
Avser kultur- och demokratiministern att vidta åtgärder för att våra gemensamma tillgångar inte går till organisationer med kopplingar till den här typen av antidemokratiska, kvinnofientliga, antisemitiska och i allmänhet islamistiska rörelser?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1163 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku 2016/01077/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1163 av Markus Wiechel (SD) Stöd till islamistiska organisationer
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att våra gemensamma tillgångar inte går till organisationer med kopplingar till antidemokratiska, kvinnofientliga, antisemitistiska och i allmänhet islamistiska rörelser.
Låt mig först understryka att regeringen tar starkt avstånd från uttalanden och organisationer med antidemokratiska och rasistiska motiv. Det hör inte hemma i vårt demokratiska samhälle. Vi är många som är oroliga över en tilltagande polarisering i samhällsdebatten och vad många ser som en ökande rasism och extremism. Vi som tror på det demokratiska samtalet och alla människors lika värde måste ta starkt avstånd från dessa uttryck. När det gäller statens bidrag till organisationer inom det civila samhället finns det ett antal strukturella villkor som gäller. Statsbidrag ska inte ges till organisationer som bedriver verksamhet som strider mot demokratins idéer och mot principerna om alla människors lika värde och rättigheter.
Regeringen anser att civilsamhällets organisationer är en omistlig del av ett starkt och modernt samhällsbygge. Den kraft och den solidaritet som finns hos människor i det civila samhällets organisationer syntes inte minst i höstas när organisationer på kort tid tog emot många människor på flykt undan krig och terrorism, trots att vissa partier i Sveriges riksdag menade att det inte var möjligt. Vi har goda anledningar att vara stolta över det svenska föreningslivet med sin kapacitet. Det finns en enorm kraft och kunskap i det civila samhällets organisationer som ska värnas och stärkas. Grunden för att det civila samhällets organisationer ska kunna spela en aktiv roll i demokratin – både i en röstbärande funktion och i dialog med staten – är att det finns förutsättningar för organisationerna att bedriva verksamhet.
Med detta som utgångspunkt är det givetvis avgörande att bidragsgivare säkerställer att offentliga medel inte ges till organisationer som sprider våldsbejakande budskap. Detta har också lyfts fram i en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kring åtgärder mot terrorism. Inga offentliga medel ska gå till våldsbejakande budskap. Skulle organisationer förespråka våldsbejakande budskap ska de inte få något stöd. Det gäller i synnerhet budskap som förespråkar terrorism.
I enlighet med gällande förordningar om statsbidrag till civila samhällets organisationer får bidrag lämnas endast till en organisation som har en demokratisk uppbyggnad och som bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer. Det är också möjligt för myndigheter att kräva tillbaka statsbidrag som beviljats på felaktiga grunder. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att myndigheters beslut om vilka organisationer som har beviljats statsbidrag är myndighetsutövning. Myndigheter fattar sina beslut självständigt. Det innebär att varken regeringen eller jag som minister kan eller får påverka enskilda beslut.
Avslutningsvis vill jag också betona att majoriteten av det civila samhällets organisationer gör mycket viktiga insatser för att stärka och värna demokratin och alla människors lika värde och rättigheter.
Stockholm den 11 maj 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.