Stigande bensinpris

Skriftlig fråga 2018/19:682 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-20
Överlämnad
2019-05-21
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-05-29
Sista svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Bensinpriset är nu på väg att stiga över 18 kronor per liter, enligt medieuppgifter i DN. Människor protesterar runt om i landet mot att de inte har råd att ta sig till jobbet och verka på landsbygden. Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 har snabbt under en månads tid samlat över 600 000 medlemmar, och diskussionen om hög skatt på drivmedel dominerar i samhällsdiskussionen just nu. Det går inte att sopa undan frågan om bensinpriset, som regeringen hittills har gjort, och fortsätta med argumentet att människor måste ställa om till förnybart, utan människor behöver få verktyg och förutsättningar att kunna ställa om på ett seriöst sätt. Människor på landsbygden ska inte behöva ta den stora smällen.

Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att bensinpriset ska sänkas?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:682 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/02012

/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:682 av Lars Beckman (M)
Stigande bensinpris

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att bensinpriset ska sänkas.

Som Lars Beckman säkert vet ligger det inte inom ramen för regeringens befogenheter att sätta pris på enskilda varor. Sverige är inte en planekonomi. Drivmedelspriser sätts utifrån flera olika faktorer, så som till exempel oljepris och valutakurs. Därutöver påverkas priser av skatten, vilket ligger inom regeringens befogenheter. Jag utgår därför i mitt vidare svar från att det är skatten Lars Beckman avser och inte bensinpriset.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar den oro som många känner för de ökande drivmedelspriserna. Det finns många områden i Sverige där man är helt beroende av bilen. De senaste prishöjningarna som orsakats av ett stigande oljepris och en svag krona påverkar människor i dessa områden. Det visar också att i längden är oljeberoendet inte hållbart. Vi behöver i större utsträckning använda svenska biodrivmedel och el för att transportera oss.

Det finns flera skäl till att drivmedelsskatten på bensin och diesel höjdes under den förra mandatperioden. Ett av skälen var att vi ärvde ett budgetunderskott i en tid när det fanns ett stort behov av gemensamma investeringar. Ett annat skäl är att regeringen anser att det är viktigt att skatternas miljöstyrande effekt inte urholkas. I sammanhanget bör det också noteras att även frågeställarens parti höjde drivmedelsskatterna under sin tid i regeringsställning.

Regeringen har samtidigt gjort ansträngningar för att hitta åtgärder utanför skatteområdet för att uppnå de nationella målen om minskade utsläpp från transportsektorn, mål som också interpellanternas parti har ställt sig bakom. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 en reduktionsplikt som innebär att miljövänliga bränslen blandas in i fossila bränslen. I samband med att reduktionsplikten infördes den 1 juli 2018 sänktes energi- och koldioxidskatten för bensin och diesel.

Regeringen har också tillsatt en kommitté för att se över reseavdraget. Översynen görs bland annat för att underlätta för de som bor på landsbygden och för att bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030. Reseavdragskommittén ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2019 och efter det följer sedvanlig beredning i Regeringskansliet.

Stockholm den 28 maj 2019

Magdalena Andersson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.