sopningen av gatorna

Skriftlig fråga 1997/98:800 av Ericsson, Dan (kd)

Fråga 1997/98:800 av Dan Ericsson (kd) till miljöministern om sopningen av gatorna

I vår iver att försöka lösa de stora globala miljöproblemen som t.ex. växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet finns risken att vi inte ser de omedelbara insatser som skulle kunna göras i mindre skala. Ett exempel på ett bortglömt miljöproblem är att frekvensen av gaturenhållning har minskat dramatiskt under 1990-talet som en konsekvens av kortsiktiga budgetbesparingar hos kommunerna. En minskad sopfrekvens innebär med självklarhet att ej uppsopat material spolas ned i dagvattenledningar, samt att ogräset får fäste i smutsen på gatan. Kostnaden för att rensa igensatta brunnar eller lägga ny gatsten sprängd av ogräs, överstiger många gånger kostnaderna för en kontinuerlig gatusopning. Förutom de direkta kostnadsaspekterna bidrar naturligtvis ej bortforslad sand och smuts till att binda tungmetaller och andra skadliga ämnen vilka lösgörs via dammbildning i torrt väglag. Att låta bli att sopa gatorna är en kortsiktig politik som leder till både miljöproblem och kapitalförstörelse av gator.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga miljöminister Anna Lindh:

Avser ministern mot bakgrund av de miljöproblem som den minskade gatusopningen leder till att vidta några åtgärder för att kommunerna skall få ökad förståelse för vikten av kontinuerlig gatusopning?