Sojaproduktionens negativa miljöeffekter
Skriftlig fråga 2009/10:849 av Johnson, Jacob (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-27
- Anmäld
- 2010-05-28
- Besvarad
- 2010-06-02
- Svar anmält
- 2010-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2009/10:849 Sojaproduktionens negativa miljöeffekter
av Jacob Johnson (v)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Sverige importerar 385 000 ton sojaprodukter från Brasilien varje år vilket främst används till foder. Sedan 2002 har savannyta lika stor som England odlats upp i Brasilien.
I Brasilien är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen. 75 procent av landets utsläpp kommer från avskogning och förändrad markanvändning. En annan negativ faktor är den massiva användningen av bekämpningsmedel. Då GMO-soja tål mer bekämpningsmedel har mängden bekämpningsmedel ökat från 32 miljoner kilo per år till drygt 100 miljoner kilo per år. Bristande information, utbildning och skyddsutrustning är en stor hälsofara för arbetarna på sojaplantagen. Följden är en dryg tredubbling av antalet cancerfall i områden med hög sojaproduktion. I många fall har lantarbetarna så dåliga löner och arbetsvillkor att det strider mot FN-organisationens International Labour Organisations (ILO) konventioner. Sojaproduktionen tränger undan ursprungsbefolkningen och därmed deras rätt till försörjning och kultur.
Enligt den rapport om sojaproduktion gjord av Swedwatch 2010 Mer kött och soja – mindre regnskog har svenska företag genom att köpa soja från Brasilien bidragit till de negativa effekterna som uppstår till följd av den storskaliga sojaproduktionen i Brasilien.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:
Vad avser jordbruksministern att göra för att svenska företag inte skall bidra till den negativa miljöbelastningen till följd av sojaproduktionen i främst Latinamerika?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:849 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2009/10:849 Sojaproduktionens negativa miljöeffekter
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Jacob Johnson har frågat mig vad jag avser att göra för att svenska företag inte ska bidra till den negativa miljöbelastningen till följd av sojaproduktionen i främst Latinamerika.
Som jag tidigare framfört till Margareta Persson (s) i en liknande fråga är produktionsförhållandena som uppdagats vid granskningen av sojaproduktionen i Brasilien oacceptabla. Produktionens påverkan på människors hälsa och miljö, bland annat genom den utbredda användningen av farliga bekämpningsmedel och odlingens bidrag till avskogningen, finner jag mycket allvarlig.
Med hänsyn till internationella åtaganden och konventioner sätter varje land upp sin egen lagstiftning, exempelvis när det gäller miljöhänsyn vid odling och användning av bekämpningsmedel. Vid import kan vi ställa krav på att produkter som importeras till Sverige inte är skadliga för människors, djurs eller växters liv och hälsa. Detta enligt WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder. Vi har däremot små möjligheter att i dagsläget ställa krav på hur en vara har producerats, så länge den slutliga produkten inte är skadlig.
Branschen och konsumenterna är de som har möjlighet att även ställa krav på hur produktionen av en vara går till. Detta är möjligt bland annat genom att efterfråga certifierade varor, i det här fallet soja, och genom att branschen arbetar för att certifieringen tar ansvar för angelägna frågor. Eftersom Sverige är en relativt liten importör av soja är det viktigt att det finns ett samarbete inom EU för att de krav som ställs ska ge effekt.
Det finns även förutsättningar för branschen att öka användningen av alternativa proteinfodermedel, bland annat inhemskt producerade sådana, för att minska den svenska animalieproduktionens miljöbelastning i Latinamerika. Den största mängden soja används i dag inom mjölkproduktionen. Försök visar att det i hög grad går att ersätta sojan även till högproducerande mjölkkor. Jag tycker det är positivt att SLU och branschen satsar på att undersöka alternativa proteinfodermedel. I flera sammanhang har jag passat på att framföra att det även finns en ekonomisk potential i ökad produktion och användning av inhemskt odlade proteingrödor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.