socialdemokratin och äganderätten
Skriftlig fråga 2003/04:557 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-14
- Anmäld
- 2004-01-20
- Besvarad
- 2004-01-20
- Svar anmält
- 2004-01-21
- Besvarad
- 2004-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 januari
Fråga 2003/04:557
av Peter Danielsson (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om socialdemokratin och äganderättenSannolikt är det socialdemokratins socialistiska rötter som medför att biträdande finansministern ger uttryck för en väldig tvehågsenhet när det gäller privat ägande av bostäder.
Omvandling av kommunalt ägda hyresrätter till bostadsrätter kan numera hindras av länsstyrelsen med hänvisning till bruksvärdessystemet. Men andra regler gäller för kooperativa hyresrätter. Som skäl angav statsrådet i en interpellationsdebatt den 12 december 2003 bland annat att "i kooperativ hyresrätt finns inte denna möjlighet till spekulation i boendet". Enligt ministern är ägande att spekulera och därför ska politiska beslut förhindra eller försvåra en viss typ av ägande, medan andra mer politiskt korrekta upplåtelseformer ska gynnas.
Samtidigt säger statsrådet i samma interpellationsdebatt att "det är naturligtvis inte så att regeringen är motståndare till att man äger sitt egnahem eller har en bostadsrätt. Men vi är angelägna om att det finns ett brett spektrum av upplåtelseformer." Ägandet är således något positivt så länge det inte strider mot någon socialdemokratisk formel för hur många som äger sitt boende.
Det vore därför intressant om statsrådet vill klargöra huruvida äganderätten är något positivt eller något som bör bekämpas.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att stärka det privata ägandet.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:557 besvarad av
den 21 januari
Svar på fråga 2003/04:557 om socialdemokratin och äganderätten
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Peter Danielsson har frågat mig om jag avser att vidtaga några åtgärder för att stärka det privata ägandet.
Till att börja med vill jag understryka att det enligt min mening inte är någon motsats i att vara positiv till privat ägande av sin bostad och samtidigt värna hyresrätten.
Många hushåll har inte förutsättningar för eller behov av att äga sin bostad. Av den anledningen är det angeläget att se till att vi har en differentierad bostadsmarknad som möter hushållens olika behov och förutsättningar. Det är därför viktigt att det finns en tillräckligt stor andel hyresrätter och att dessa har hyror som folk med normala inkomster klarar. Mot denna bakgrund har regelsystemet om länsstyrelsernas prövning av allmännyttans eventuella försäljning av hyresfastigheter för ombildning till bostadsrätter tillkommit.
Det har visat sig att ombildning av hyresrätter till bostadsrätter på attraktiva marknader har förekommit med spekulation om goda vinster vid en senare försäljning för dem som haft tur och möjlighet att köpa sin lägenhet. Vid ombildning till kooperativ hyresrätt finns inget utrymme för sådana spekulationer. Detta är ett faktum utifrån den kooperativa hyresrättens form för kollektivt ägande tillsammans med reglerna för överlåtelse av de kooperativt ägda hyresrätterna och har inget att göra med min värdering av att äga sin bostad.
För att uppnå det bostadspolitiska målet om att alla ska ha möjlighet till en god bostad till rimliga kostnader måste det finnas bra bostäder i olika upplåtelseformer för att tillgodose hushåll med olika ekonomiska förutsättningar och preferenser. Större delen av bostadsmarknaden utgörs av ägandeformerna egnahem och bostadsrätt medan drygt 40 % är hyresrätt. Hyresrätten ger hushåll som av olika anledningar inte kan eller vill köpa sig en bostad möjlighet att bo bra efter sina behov.
Avslutningsvis vill jag framhålla att regeringens politik syftar till att ge envar möjligheten att efter behov och förutsättningar välja upplåtelseform för sitt boende. Jag anser att förutsättningarna att äga sin bostad är goda och kommer inte att vidta några åtgärder som skulle ändra dessa förutsättningar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.