Smittspridning från djurindustrier
Skriftlig fråga 2021/22:1115 av Jens Holm (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-17
- Överlämnad
- 2022-02-17
- Anmäld
- 2022-02-18
- Svarsdatum
- 2022-03-02
- Sista svarsdatum
- 2022-03-02
- Besvarad
- 2022-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Det är allmänt känt att merparten av våra infektionssjukdomar härrör från djuren. Med den intensiva djuruppfödning som vi har i Sverige och i hela den industrialiserade delen av världen kan smittor mellan djur spridas mycket snabbt och även vidare till människor. Coronapandemin är ännu ett exempel på hur smitta spridits från djur till människor. Under pandemin har dessutom coronaviruset spridits på svenska och danska minkfarmer och sedan vidare till människor.
I dagsläget är södra Sverige drabbat av en annan smitta, fågelinfluensan. Om det viruset muterar och sprids till människor kan vi ha en ny pandemi på halsen. Mer än 2 miljoner fåglar har avlivats som en följd av fågelinfluensan. Avlivningarna, saneringen och kompensation till fågelindustrin har kostat riksdag och regering 360 miljoner kronor. Regeringen har också kompenserat den svenska pälsindustrin med 60 miljoner kronor som en följd av coronapandemin. Det här är pengar som hade kunnat användas till andra syften, men som nu går till att upprätthålla ohållbara djurindustrier. Det finns med andra ord både ekonomiska och hälsomässiga skäl till att förebygga nya smittspridningar.
I rapporten Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker presenterar Djurens Rätt sju konkreta förslag till hur nya smittor ska kunna förhindras i Sverige. Förslagen har säkert ministern redan tagit del av, annars finns de nedan:
- Återinför avelsförbud på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.
- Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning.
- Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.
- Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.
- Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
- Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
- Ge ökade anslag till djurfri forskning och ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.
Gällande punkt två: En djurenhet är exempelvis 1 ko, 10 minkhonor eller 100 höns, i enlighet med Miljöprövningsförordningen (2013:251).
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att inte fler än 100 djurenheter ska få hållas på samma anläggning, för att förbättra djurvälfärden och för att förebygga nya smittspridningar?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1115 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2021/22:1115 av Jens Holm (V)
Smittspridning från djurindustrier
Jens Holm har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att inte fler än 100 djurenheter ska få hållas på samma anläggning, för att förbättra djurvälfärden och för att förebygga nya smittspridningar.
Sverige har lång erfarenhet av förebyggande arbete med djurhälsa och smittskydd. Ett förebyggande arbete är grunden för att förhindra uppkomst och spridning av sjukdomar mellan djur och människor. Under senare år har stort arbete lagts ner på beredskapen för smittsamma djursjukdomar, däribland fågelinfluensa, för att snabbt kunna bekämpa utbrott. Sverige ligger också i framkant ur ett djurvälfärdsperspektiv.
Från tidigare utbrott av fågelinfluensa är det tydligt att såväl stora besättningar som små hobbyproducenter kan drabbas. Ett strategiskt och förebyggande smittskyddsarbete är viktigt för att undvika introduktion av smitta, det gäller alla djurhållare oavsett storlek. Djurhållaren har det primära ansvaret för att utföra de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning bland sina djur.
Enligt den svenska livsmedelsstrategin är fortsatt strukturomvandling en viktig del för att stärka konkurrenskraften i svenskt jordbruk, och för att fortsatt ha en svensk produktion som kan verka i global konkurrens. Stora besättningar ställer stora krav på biosäkerhet, och jag har förtroende för att svenska lantbrukare bedriver och utvecklar sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt.
Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt fick för ett år sedan i uppdrag att granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa. Den 28 februari i år redovisades uppdraget. I rapporten identifierar myndigheterna åtgärder som kan stärka smittskyddet hos svenska lantbruk och därmed bidra till att förebygga framtida utbrott av nya zoonoser. Myndigheterna har också utvärderat åtgärden att begränsa storleken på besättningar utifrån smittskyddshänseende. Rapporten uppmärksammar att större besättningar medför större konsekvenser vid sjukdomsutbrott, men visar samtidigt att det inte finns underlag för att införa generella regler om hur många djur som får hållas i en besättning. Rapporten bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Avslutningsvis är jag stolt över våra svenska lantbrukare och det djurhälsoarbete som veterinärer, näring och övriga berörda aktörer lägger ner. Det är viktigt att Sverige fortsätter ha en världsledande roll inom djurvälfärd och djurhälsa där vi visar att det går att kombinera våra höga ambitioner på dessa områden med en konkurrenskraftig produktion.
Stockholm den 2 mars 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.