Smittskyddsregler för fotboll och kultur

Skriftlig fråga 2019/20:2108 av Saila Quicklund (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2020-09-03
Överlämnad: 2020-09-04
Anmäld: 2020-09-08
Svarsdatum: 2020-09-16
Sista svarsdatum: 2020-09-16
Besvarad: 2020-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Smittskyddsregler för fotboll och kultur (pdf, 93 KB)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

I den svenska elitfotbollen (allsvenskan, superettan, ettan på herrsidan och damallsvenskan och elitettan på damsidan) ställer tävlingsbestämmelserna krav på den arrangerande föreningen kring utformningen av matcherna och arrangemangen. Till detta kommer de krav som ställs från Polismyndigheten med avseende på dessa arrangemang i samband med att tillstånd söks.

Till detta kommer sedan i vår också det så kallade protokoll som elitfotbollen tagit fram, med avseende på hur man arbetar systematiskt för att begränsa smittspridning.

Sammantaget utgör detta att en elitfotbollsmatch är underkastad de mest långtgående åtgärderna med avseende på smittspridningsbegränsande åtgärder i samhället näst sjukhus.

Elitfotbollen i ligorna allsvenskan, superettan, ettan på herrsidan och damallsvenskan och elitettan på damsidan spelas utomhus. Matcherna äger rum på arenor som är underkastade krav i tävlingsbestämmelserna med avseende på entréer, faciliteter för spelare och publik, sittplatser, säkerhet, utrymning etcetera.

Med få undantag (till exempel Hammarby IF som regelmässigt har nära utsålt på Tele 2 Arena på alla sina matcher, och ett fåtal derbymatcher) är arenorna där elitfotbollen spelas under normala omständigheter, en normal säsong, endast belagda till 50 procent eller mindre.

Återigen med få undantag (till exempel Tele 2 och Friends i Stockholm, Nya Ullevi i Göteborg och Malmö Stadion) är dessa arenor belägna så att den absoluta majoriteten av besökarna under normala omständigheter går, cyklar eller reser med egen bil för att se matcherna på arenorna.

Kombinationen av att det är utomhus, att det finns plats för två meters avstånd eller mer och den omgivande organisationen gör att det alltså rimligen är väsentligt mindre risk för smittspridning på de arenor som elitfotbollen spelar på än i en livsmedelsbutik.

Att arenorna ligger som de gör geografiskt och att man i den absoluta majoriteten av fallen inte reser kollektivt till dem gör också att resandet inte utgör en smittspridningsrisk. Hela bedömningen förefaller att utgå från fullsatta, stora arenor, dit alla reser kollektivt.

På grund av ordningslagen kan idrott och kultur särbehandlas vilket man nu också gör, och det finns i dag också andra inriktningar avseende resor när det gäller idrotts- och kulturevenemang än för övriga samhället, såsom köpcentrum och kollektivtrafik.

Fråga till statsrådet Mikael Damberg är därför:

Vad är orsaken till olika smittskyddsregler och bedömningar för fotboll och kultur än i andra delar av samhället?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2108 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2020/03091/POL

Ju2020/

03168/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:2076 av Gudrun Brunegård (KD)
Lagtolkningar som ger konsekvenser för besöksnäringen och fråga 2019/20:2108 av Saila Quicklund (M) Smittskyddsregler för fotboll och kultur

Gudrun Brunegård har frågat mig på vilket sätt jag kommer att undanröja problemet med olika lagar som krockar och ger upphov till tolkningar, vilket förorsakar oproportionerligt stora problem i ett samhälle som är beroende av en stor besöksanläggning med flera parallellt pågående föreställningar.

Saila Quicklund har frågat mig vad orsaken är till olika smittskyddsregler och bedömningar för fotboll och kultur än i andra delar av samhället.

Frågorna gäller förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som innebär att det tills vidare inte får hållas några sådana arrangemang med fler än 50 deltagare. Syftet med förordningen är att motverka spridningen av det virus som orsakar covid-19.

Regeringen beslutade förordningen i enlighet med en hemställan från Folkhälsomyndigheten. Förordningen grundar sig på ett bemyndigande i ordningslagen som innebär att rätten att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar under vissa förutsättningar får begränsas, bl.a. om det behövs för att motverka en epidemi.

Vad som utgör en allmän sammankomst respektive en offentlig tillställning och som således omfattas av förbudet, regleras i ordningslagen. Polismyndigheten och domstolarna ansvarar för den närmare tillämpningen av förordningen. Det inkluderar ställningstaganden till vilka verksamheter som omfattas av den. Varken regeringen, enskilda statsråd eller tjänstemän inom Regeringskansliet uttalar sig om hur förordningen tillämpas i enskilda fall.

Folkhälsomyndigheten bedömer att 50-gränsen har varit, och är fortfarande, ett viktigt verktyg i kampen mot covid-19. Som jag tidigare angett, bl.a. i svar på riksdagsfrågor, kommer förordningen att finnas kvar så länge den behövs. Regeringen är samtidigt medveten om att många har drabbats hårt av förbudet och att det upplevs som trubbigt. Eftersom det är viktigt att förbudet inte i onödan träffar verksamheter som kan bedrivas på ett smittskyddssäkert sätt har en promemoria med förslag på lättnader tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian har skickats ut på remiss och remisstiden gick ut den 27 augusti 2020.

Förslagen i promemorian innebär att förordningens förbud inte ska gälla för vissa sammankomster och tillställningar med sittande deltagare, och inte heller för sammankomster och tillställningar som hålls på sådana serveringsställen som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020.

Regeringen kommer att ta i beaktande de synpunkter som har lämnats under remitteringen och återkomma i frågan så snart som möjligt.

Regeringen avser vidare att inleda ett arbete med att ta fram en ny mer träffsäker reglering för smittskyddsåtgärder. Det är uppenbart att det behövs en lagstiftning som på ett bättre sätt kan reglera situationer där vissa sammankomster behöver begränsas för att förhindra smittspridning. En utredning kommer att tillsättas för att se över lagstiftningen.

Avslutningsvis vill jag framhålla att regeringens arbete med att motverka de negativa samhällseffekter spridningen av coronaviruset inneburit pågår kontinuerligt. Spridningen av covid-19 medför fortsatt negativa ekonomiska konsekvenser för kultur- och idrottsverksamheter och för besöksnäringen i hela landet. I syfte att mildra dessa konsekvenser har regeringen aviserat totalt 2 miljarder kronor 2020 i ett särskilt kulturstöd och aviserat ytterligare en miljard kronor 2021 samt att stödet till idrotten ökas med totalt 1,5 miljarder kronor 2020.

Stockholm den 16 september 2020

Mikael Damberg