skyddade personuppgifter
Skriftlig fråga 2000/01:812 av Engström, Marie (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
- Besvarad
- 2001-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:812
av Marie Engström (v) till statsrådet Britta Lejon om skyddade personuppgifterDet finns människor som av olika anledningar tvingas leva med skyddade personuppgifter. Det kan t.ex. gälla kvinnor som på grund av hot och trakasserier tvingas leva med skyddad identitet och hemlig adress. Det finns flera fall då skyddet visat sig vara för svagt och identiteten har röjts. Det har många gånger inneburit ytterligare mänskligt lidande i en redan svår situation. I dag finns möjligheten att skydda personuppgifter i folkbokföringsregistret. Uppenbarligen ger inte detta ett fullgott skydd. Risken är också stor att människor invaggas i en falsk trygghet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att ge människor som är i behov av skydd av personuppgifter, ett bättre skydd?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:812 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:812 om skyddade personuppgifter
Statsrådet Britta Lejon
Marie Engström har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att ge människor som är i behov av skydd för personuppgifter ett bättre skydd.
Offentlighetsprincipen är en hörnsten i vårt samhälle. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en del av den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och är en av betingelserna för den fria demokratiska åsiktsbildningen. Å andra sidan har den enskilde behov av skydd för sin personliga integritet. Med anledning härav anges det i tryckfrihetsförordningen att handlingsoffentligheten får begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Dessa begränsningar anges i sekretesslagen.
Det har förekommit uppgifter i massmedierna om att sekretessbelagda uppgifter har lämnats ut av misstag. Om så är fallet är detta givetvis djupt beklagligt. Det är viktigt att de offentliganställda har goda kunskaper om offentlighet och sekretess, dels för att medborgarna snabbt ska få tillgång till den information de har rätt till, dels för att den enskilde ska garanteras det integritetsskydd som anges i sekretesslagen. Jag inrättade därför förra våren en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet, Rådet för Öppna Sverige, som bl.a. har till uppgift att förbättra tillämpningen av offentlighetsprincipen inom den offentliga sektorn. Det är dock svårt att tillämpa offentlighetsprincipen på ett felfritt sätt utan ingående kunskaper om sekretesslagstiftningen och det skydd den ger den enskilde. Det ingår därför även i rådets uppdrag att öka de offentliganställdas kunskaper om denna lagstiftning.
Även om det är viktigt med utbildning är det också viktigt att den lagstiftning som ska tillämpas har en enkel och tydlig struktur. Ju lättare en lag är att tillämpa desto mindre är utrymmet för misstag. Regeringen har därför tillsatt en kommitté, Offentlighets- och sekretesskommittén, som bl.a. har i uppdrag att göra en allmän översyn av sekretesslagen. Kommittén ska bl.a. lämna förslag till förbättringar av lagen, så att t.ex. onödiga bestämmelser upphävs och lagen görs mer överskådlig. Kommittén kan också föreslå lämpliga utbildningsinsatser på offentlighets- och sekretesslagsområdena samt andra åtgärder som syftar till att stärka medvetenheten om lagstiftningen på dessa områden.
Det är i första hand myndigheten som ska ta ställning till en begäran om utlämnande av en allmän handling. Förutom att myndigheten har att fatta beslut i utlämnandeärenden har myndigheten också att ombesörja att de anställda får den utbildning de behöver för att kunna tillämpa offentlighetsprincipen på ett riktigt sätt. Ett beslut att avslå en begäran om utlämnande av en allmän handling kan överklagas. Ett beslut att lämna ut en allmän handling kan dock inte överklagas. Särskilt i de senare fallen är den tillsyn som JO och JK bedriver av stor betydelse för att tillämpningen av offentlighetsprincipen inte ska ske på ett sätt som leder till skada för den enskilde.
Jag är övertygad om att de åtgärder som jag har nämnt ovan och den debatt som har förts i massmedierna kommer att öka myndigheternas och de offentlighetsanställdas medvetenhet om vilka krav tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen ställer på den bedömning som ska göras i ett utlämnandeärende, inte minst när det gäller skyddet för den enskildes integritet. Om framtiden utvisar att ytterligare insatser behövs får nya överväganden göras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.