skyddad identitet

Skriftlig fråga 2004/05:2103 av Hoff, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2005-08-15
Besvarad: 2005-08-26
Besvarad: 2005-08-29
Svar anmält: 2005-09-13
Anmäld: 2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 augusti
Fråga 2004/05:2103
av Hans Hoff (s) till justitieminister Thomas Bodström om skyddad identitet

Ca 9 000 personer lever med skyddad identitet i Sverige. De flesta av dem är kvinnor som varit förföljda och hotade av män.

Den enklaste formen av skyddad identitet är sekretessmarkering i folkbokföringen. Det är dock inget effektivt skydd, då det enligt uppgift händer att myndigheter lämnar ut uppgifter till fel personer på grund av bristande rutiner. Ett bättre skydd är kvarskrivning, som innebär att man står skriven på annan ort än bostadsorten. Det innebär dock problem för den enskilde med hänsyn till olika typer av samhällsservice, såsom tillgång till sjukvård, barnomsorg, skolgång och bostadsbidrag. Därför är antalet kvarskrivningar förhållandevis litet.

Dessa problem kan undvikas med fingerade personuppgifter som är den starkaste formen av skydd och som innebär identitetsbyte med fingerade personuppgifter i folkbokföringen och hos olika myndigheter. Det är dock förhållandevis svårt att få fingerade personuppgifter.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga om ministern avser att vidta några åtgärder för att få systemet med skyddad identitet att fungera bättre för att ge hotade kvinnor ett bra skydd.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2103 besvarad av

den 25 augusti
Svar på fråga 2004/05:2103 om skyddad identitet

Justitieminister Thomas Bodström

Hans Hoff har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att få systemet med skyddad identitet att fungera bättre för att ge hotade kvinnor ett bra skydd.

Frågor om våld och hot mot kvinnor är ett prioriterat område för mig och för regeringen. Det är samhällets uppgift att på bästa sätt skydda kvinnor som utsätts för hot eller våld.

För att samhällets skydd ska fungera effektivt krävs att rättsväsendets myndigheter samarbetar med socialtjänsten och andra aktörer som på olika sätt bidrar till att stödja och skydda kvinnor.

Regeringen har under flera år vidtagit en mängd åtgärder som syftar till att förbättra samhällets stöd och skydd för kvinnor som utsätts för mäns våld. Till exempel har nya regler i lagen om besöksförbud införts för att öka möjligheterna att ge dessa kvinnor skydd.

För att ytterligare öka stödet till våldsutsatta kvinnor kommer regeringen att avsätta 135 miljoner kronor från 2006 som bland annat ska användas till kvinnor och deras barn.

Ett led i samhällets skydd är möjligheten att sekretessbelägga personuppgifter i folkbokföringen. Frågor som hör samman med hur systemet med skyddade personuppgifter fungerar har berörts i olika utredningar. Ibland annat Offentlighets- och sekretesskommitténs samt Vårdnadskommitténs betänkanden finns förslag som syftar till att systemet ska förbättras. Båda dessa betänkanden bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I avvaktan på att arbetet med dessa betänkanden ska färdigställas är det nu inte aktuellt med andra åtgärder för att stärka skyddet för personuppgifter i folkbokföringen. Men jag är inte främmande för att ta initiativ till andra åtgärder som kan förbättra skyddet för kvinnor som utsätts för våld eller hot.