skrivkunskaperna hos elever i årskurs 9
Skriftlig fråga 1999/2000:319 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-01
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:319
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skrivkunskaperna hos elever i årskurs 9Under november månad presenterade språkforskaren Birgitta Allard en omfattande undersökning om skrivkunskaperna hos våra niondeklassare. I undersökningen deltog 776 niondeklassare från Stockholm med uppsatser.
Av dessa elever hade 13 % otillräckliga kunskaper i svenska skriftspråket och endast 52 % behärskade stavningen. 48 % behärskade endast vissa av de vanligaste skiljetecknen som t.ex. punkt och komma.
Barn behöver redan tidigt under sin skolgång börja lösa böcker för att upptäcka reglerna i skriftspråket, är en slutsats Birgitta Allard drar. Därefter behövs en ökning av läsningen för att få ett bra ordförråd och en bra språkbehandling. Det är svårt för skolan att vara stolt när bara lite drygt hälften av eleverna i årskurs 9 behärskar stavningen. Kunskaper om språket är ett fundamentalt och grundläggande verktyg unga människor har för att kunna tillgodogöra sig de möjligheter som vårt samhälle erbjuder. Utan kunskaper om språket förlorar unga människor förmågan att ta ansvar och uttrycka sig för andra. Det är omfattande handikapp i det moderna samhället.
Vilka åtgärder ämnar skolministern vidta för att öka skrivkunskaperna hos de svenska eleverna i grundskolan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:319 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:319 om skrivkunskaperna hos elever i årskurs 9
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att öka skrivkunskaperna hos de svenska eleverna i grundskolan.
Sten Tolgfors refererar i sin fråga en undersökning, ledd av språkforskaren Birgitta Allard, bland elever i skolår nio i Stockholms stad. Jag kan inte ta ställning till Birgitta Allard slutsatser, eftersom varken departementet eller provexperterna på Skolverket haft möjlighet att ta del av undersökningen.
Läs- och skrivinlärning är ett av skolans allra viktigaste uppdrag. Jag har tagit starkt intryck både av rapporterna från Skolverket om resultaten i grundskolan och den kvalitetsgranskning av läs- och skrivmiljöerna i skolan, som publicerades i vintras. Där framgår att även om de flesta barn och ungdomar når målen för läsning och skrivning, så finns det en grupp som behöver mycket mer stöd än andra för att nå dit. Det varierar också i vilken grad skolan är en stimulerande läs- och skrivmiljö för eleverna.
Ansvaret för läs- och skrivinlärningen finns på alla nivåer. Styrdokumenten ska vara tydliga och ge utrymme för kreativ och anpassad pedagogik. Kommunerna ansvarar för att alla elever får goda förutsättningar för att lära sig läsa och skriva, medan lärarna har det pedagogiska ansvaret för att upptäcka de elever, som behöver stöd och lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov.
Redan i förskolan läggs grunden till en allsidig språkutveckling och en nyfikenhet på språket. Läroplanen för förskolan, anpassningen av Lpo94 till förskoleklassen och fritidshemmet samt förslaget om en allmän förskola för alla fyra- och femåringar är därför väsentliga reformer för att ge alla barn en god förberedelse för läs- och skrivinlärningen i skolan.
Skolan behöver tydliga mål för sitt arbete med läs- och skrivutvecklingen. Skolverket har just överlämnat förslag till reviderade och förtydligade kursplaner i alla grundskolans ämnen, som regeringen ska fatta beslut om under våren 2000. Enligt Skolverkets kommentarer har inspektörsrapporten som skolans varierande läs- och skrivmiljöer föranlett en översyn av hur läs- och skrivutveckling behandlas i grundskolans alla kursplaner, alltså inte bara i svenska.
Lärarnas professionalism är den viktigaste garantin för att eleverna ska lämna skolan med god läs- och skrivfärdighet. Särskilda satsningar på utveckling av undervisningen i läsning och skrivning har i flera andra länder visat sig ge goda resultat, t.ex. i Storbritannien och USA. Regeringen har också i olika sammanhang påpekat att elever i behov av särskilt stöd för sin läs- och skrivinlärning måste upptäckas tidigt och att åtgärder ska sättas in så snart som möjligt.
I budgetpropositionen för år 2000 har regeringen avsatt medel för utvecklingsinsatser, bl.a. på kompetensutveckling av lärare inom en rad strategiska områden. Satsningar kommer att göras för att öka kompetensen i arbetslagen, i gymnasieskolan också hos vissa nyckelpersoner. Det kan handla om att ge förskollärare och lärare viss specialpedagogisk baskompetens eller att öka kunskaperna om vanligt förekommande problem som läs- och skrivsvårigheter. Arbete med att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolorna samt en utveckling av skolbibliotekets pedagogiska roll ska också stödjas.
Regeringen har nyligen tillsatt en expertgrupp för ökad måluppfyllelse och elever i behov av särskilt stöd. Under ledning av riksdagsledamoten Agneta Lundberg ska expertgruppen studera hur insatser för elever i behov av särskilt stöd ingår i planeringen i ett antal kommuner. I gruppens uppdrag ingår att ge exempel på sambandet mellan planering och resursfördelning i kommunerna. Expertgruppen ska också studera hur skolor planerar för, organiserar samt följer upp och utvärderar insatser för att möta elever i behov av särskilt stöd samt hur elever och föräldrar görs delaktiga i detta arbete.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.