Skolutflykter

Skriftlig fråga 2005/06:275 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-28
Anmäld
2005-10-28
Besvarad
2005-11-02
Svar anmält
2005-11-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 oktober

Fråga 2005/06:275 av Lars Ångström (mp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Skolutflykter

I ett utkast till ny skollag föreslås att grundskolor inte längre ska kunna låta föräldrar och elever stå för obetydliga kostnader vid enstaka tillfällen, exempelvis i samband med skolresor, friluftsdagar och studiebesök. Syftet är att skydda hushåll med svag ekonomi.

Såväl Skolverket som de fackliga lärarorganisationerna anser dock att nackdelarna skulle överväga fördelarna med det föreslagna avgiftsförbudet. Skolverket varnar för att aktiviteter såsom museibesök och andra utflykter helt kan försvinna i vissa skolor. Och Myndigheten för skolutveckling påpekar att för vissa barn är den enda möjligheten att komma iväg på aktiviteter som studiebesök, lägerskola och teaterbesök när dessa anordnas via skolan.

Redan har debatten om skolavgifter fått konsekvenser. Sveriges Radios Ekot rapporterade den 11 oktober att 60 kommuner på egen hand har beslutat eller planerar att besluta om ett avgiftsförbud. Av dessa hade bara tre kommuner beslutat att samtidigt ge öronmärkta pengar för att inte skolutflykterna ska minska eller upphöra.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att skolutflykterna inte ska minska i grundskolan?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:275 besvarad av

den 2 november

Svar på fråga 2005/06:275 om skolutflykter

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars Ångström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skolutflykterna inte ska minska i grundskolan.

I skollagen (1985:1100) slås fast att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri. Detta är en av de grundläggande principerna i det svenska skolsystemet. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och tillgången till utbildning i grundskolan får aldrig vara beroende av en individs ekonomiska förutsättningar. I skollagens portalparagraf (1 kap. 2 §) stadgas att alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. I grundskolans verksamhet får emellertid förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med detta avses främst kostnad för färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel eller liknande.

I Utbildnings- och kulturdepartementets utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag föreslås att principen om avgiftsfrihet ska förstärkas. Bakgrunden är att det den senaste tiden har kommit flera signaler om att det blir allt vanligare med inslag i utbildningen som kostar pengar för eleverna. Det handlar dels om återkommande kostnader för till exempel inträde och mat vid studiebesök och liknande aktiviteter, dels om högre kostnader vid exempelvis skolresor. En enstaka färdbiljett eller inträdesavgift kanske inte är en betungande utgift i sig, men om det är en återkommande kostnad kan den sammanlagda kostnaden lätt bli påfrestande för ett hushåll med svag ekonomi. Detta är inte förenligt med principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Samtidigt vill jag understryka att studiebesök, utflykter och skolresor många gånger kan vara ett värdefullt inslag i utbildningen och en möjlighet för eleverna att få uppleva något som de annars inte skulle ha tagit del av. Enligt min uppfattning måste det dock vara en självklar utgångspunkt att huvudmannen står för kostnaderna för sådana inslag, även om man också kan tänka sig situationer då eleverna själva bidrar genom att samla in pengar. Detta får dock aldrig ha karaktären av en avgift.

Jag vill också understryka att förslaget till ny skollag fortfarande bereds inom Utbildnings- och kulturdepartementet. Jag avser att följa utvecklingen inom detta område men tänker inte för närvarande vidta några åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.