Skolans arbete mot våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2015/16:638 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-01-19
- Överlämnad
- 2016-01-19
- Anmäld
- 2016-01-20
- Sista svarsdatum
- 2016-01-27
- Svarsdatum
- 2016-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Enligt Säkerhetspolisen har uppemot 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till väpnade islamiska grupper i Syrien och Irak. Vi vet att en del av dessa är ungdomar.
Nästan alla 17-åringar i landet har tillgång till internet via mobiltelefonen och 86-87 procent av landets 13–18-åringar använder mobiltelefonen för att gå in på sociala medier. Samtidigt sprids jihadistisk propaganda via kanaler som just Facebook, Twitter, Instagram och Youtube. Budskapen är ibland på svenska, men oftare på engelska, och förskönar vad kampen för framför allt Islamiska staten egentligen innebär.
Mycket av arbetet mot våldsbejakande extremism måste göras i kommunerna. Skolorna är viktiga kontaktytor och aktörer när det gäller ungdomar. Enligt läroplanerna ska skolorna utbilda i demokrati och mänskliga fri- och rättigheter samt hjälp till källkritik. Det är dock tydligt att mer arbete mot våldsbejakande extremism behöver ske i skolorna.
Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är:
Vilka initiativ är utbildningsministern beredd att ta för att säkerställa att skolorna får adekvat stöd i arbetet med att i första hand förebygga radikalisering och i andra hand att på ett tidigt stadium upptäcka radikalisering?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:638 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/00218/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:638 av Marta Obminska (M) Skolans arbete mot våldsbejakande extremism
Marta Obminska har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att säkerställa att skolorna får adekvat stöd i arbetet med att i första hand förebygga radikalisering och i andra hand att på ett tidigt stadium upptäcka radikalisering.
Utifrån demokratiska principer och mänskliga rättigheter skapas ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att var och en respekterar andras rättigheter och att motsättningar löses enligt demokratins spelregler. Att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är därför ett av målen för regeringens demokratipolitik. Utbildning i skolväsendet ska också enligt skollagen (2010:800) utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna.
I syfte att ge en helhetsbild av regeringens arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism beslutade regeringen i augusti 2015 skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144). I skrivelsen beskrivs bl.a. det uppdrag Statens skolverk har att vidta kunskapshöjande insatser i skolan om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans under 2014–2017 (A2014/1587/DISK) samt det uppdrag regeringen gett Forum för levande historia att under 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2015/319/KA). Skrivelsen redogör även för det uppdrag regeringen gett Statens medieråd att utveckla kampanjen No Hate Speech Movement till att också omfatta insatser för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungdomars medie- och informationskunnighet (Ku2015/01869/D).
Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (dir. 2014:103) har i uppdrag bl.a. att engagera och involvera berörda aktörer på lokal nivå, såsom skolan, och att underlätta utvecklingen av lokala samarbetsformer i syfte att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska vidare ge exempel på och sprida framgångsrika åtgärder på nationell och lokal nivå för att motverka grogrunderna för våldsbejakande extremism. Samordnaren har även skapat en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon dit bl.a. anhöriga, kommuner och organisationer kan vända sig för att få information, råd och stöd. Regeringen beslutade i mars 2015 även att samordnaren ska ta fram och initiera genomförandet av en sammanhållen strategi för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
Som jag tidigare redogjort för då jag svarat på liknande frågor från Marta Obminska omfattar det uppdrag som regeringen i juli 2015 gav Skolverket, att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S), bl.a. kompetensutvecklings- och stödinsatser som avser arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. Uppdraget är utformat för att ge breda systematiska och långsiktiga kompetensutvecklings- och stödinsatser som riktar sig till hela skolsystemet, från huvudmannanivån till skolnivån. På så sätt skapas det förutsättningar för en reell förbättring av den svenska skolan, inte minst vad gäller värdegrundsarbetet.
Eleverna behöver också utveckla en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information på internet och sociala medier. I det uppdrag regeringen i september 2015 gav Skolverket att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S) ingår det därför bl.a. att lämna förslag för en kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna, t.ex. när det gäller källkritik.
Detta är några av de initiativ regeringen vidtagit för att stödja skolorna i deras arbete med värdegrunden som den anges i läroplanerna samt i deras roll att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
Regeringen deltar även i ett antal initiativ på nordisk och europeisk nivå. Bl.a. i ett av Nordiska ministerådet för utbildning och forskning anordnat expertnätverk för att förebygga radikalisering inom utbildning, fritid och föreningsliv som arbetar med att ta fram ett väglednings- och inspirationsmaterial till lärare och praktiker inom barn- och ungdomsverksamheter. Inom det europeiska utbildningssamarbetets ramverk Utbildning 2020 kommer en arbetsgrupp att samla nationella experter för att utbyta information om EU:s medlemsstaters nationella åtgärder inom utbildning för främjandet av ett aktivt medborgarskap och gemensamma demokratiska värderingar, tolerans och icke-diskriminering.
Stockholm den 3 februari 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.