Skjutningar och annan kriminalitet i Uppsala
Skriftlig fråga 2019/20:758 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-15
- Överlämnad
- 2020-01-16
- Anmäld
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-01-22
- Sista svarsdatum
- 2020-01-22
- Besvarad
- 2020-01-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Nyligen var det årsskifte och vi fick statistiken för hela år 2019. Det hade skett 29 skjutningar i Uppsala, en stad med ungefär 230 000 invånare. Sett till folkmängd är detta flest skottlossningar i Sverige. Uppsala har till och med fler skjutningar per invånare än Malmö, som är mer förknippat med skjutningar och kriminalitet.
I december besköts en småbarnsfamiljs lägenhet av misstag. En kula hade gått igenom fönstret i barnens sovrum en liten stund innan de skulle lägga sig. Oskyldiga barn och vuxna drabbas, och det är en tidsfråga innan fler drabbas.
Denna helg har en 16-årig pojke avlidit till följd av skador efter ett bråk i Björklinge norr om Uppsala, och under natten till måndagen exploderade en sprängladdning i centrala Uppsala. Det finns många fler exempel på hur otryggheten i Uppsala har ökat de senaste åren.
En av statens mest fundamentala uppgifter är att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. 29 skjutningar i Uppsala förra året är 29 för många. Därtill kommer bland annat ytterligare sprängningar och rån samt våldtäkter och trakasserier av tjejer och kvinnor. Utvecklingen måste avstanna och vändas. Den faktiska såväl som den upplevda tryggheten måste öka.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minska skjutningarna och den övriga kriminaliteten i Uppsala, och när får vi se resultaten av dessa åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:758 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/
00164/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:758 av Marta Obminska (M)
Skjutningar och annan kriminalitet i Uppsala
Marta Obminska har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att minska skjutningarna och den övriga kriminaliteten i Uppsala och när man får se resultaten av dessa åtgärder.
Det våld som Marta Obminska beskriver visar på en kriminalitet som är fullständigt likgiltig inför faran man utsätter utomstående för. Våldet är ett hot mot människors säkerhet, mot känslan av trygghet i samhället och i förlängningen mot rättssamhället och demokratin. Att möta detta hot tillhör statens kärnuppgifter och är en av regeringens mest prioriterade frågor. Vi är fast beslutna om att göra det som krävs för att vända utvecklingen.
Att det polisiära arbetet stärks och att fler polisanställda finns ute lokalt för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är avgörande för att vända den här utvecklingen. Regeringens mål är att det ska bli 10 000 fler polisanställda 2024. Antalet anställda har sedan starten av polistillväxten i januari 2016 ökat med nära 3 500. I november hade Polismyndigheten totalt 31 736 anställda, vilket är fler än någonsin tidigare.
Polisen arbetar varje dag för att bekämpa brottsligheten i samhället och för att bryta utvecklingen med skjutvapen och våld bland kriminella. För att koncentrera arbetet fattade myndigheten nyligen beslut om en nationell särskild händelse kallad Rimfrost. Målet med Rimfrost är att skjutningar och sprängningar ska minska, beslag av vapen och sprängmedel ska öka, det ska bli färre gängkriminella och allmänheten ska bli tryggare.
I september presenterade regeringen det största paketet mot gängkriminalitet någonsin i Sverige. Det så kallade 34-punktsprogrammet omfattar en rad nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff och inte minst ett stärkt brottsförebyggande arbete. Nu pågår det ett intensivt arbete med att genomföra de 34 punkterna.
Det är av stor vikt att de illegala sprängningarna upphör. I november fick därför sex myndigheter, däribland Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, i uppdrag att gemensamt öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor, samt förebygga och förhindra den illegala införseln och användningen av dessa. Jag kommer följa myndigheternas arbete noga.
Ett verktyg som är efterfrågat av både polisen och kommunerna i arbetet mot gängkriminaliteten är möjligheten att sätta upp fler kameror på gator och torg. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den har gjort det lättare att få tillstånd till kamerabevakning i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften. Efter en lagändring den 1 januari 2020 behöver Polismyndigheten över huvud taget inte ansöka om tillstånd för att få bedriva kamerabevakning.
Det behöver också bedrivas ett brett förebyggande arbete mot brott och återfall i brott, ett arbete som involverar många aktörer i samhället. Särskilt viktigt är det med fler närvarande poliser och tidiga insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Inte minst kan kommunerna bidra med viktiga insatser inom ramen för exempelvis socialtjänst och skolverksamhet och i arbetet med samhällsplanering och tillsyn. 34-punktsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder på detta område.
Jag och regeringen följer utvecklingen noga för att försäkra oss om att vidtagna åtgärder får önskad effekt. Med den kraftsamling som nu görs är jag övertygad om att det här går att vända.
Stockholm den 22 januari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.