Skatteregler för sjöfarten

Skriftlig fråga 2021/22:347 av Per Åsling (C)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Det växer så det knakar längs övre Norrlandskusten. En batterifabrik i Skellefteå och tre industrijättar som förbereder för fossilfri malm- och stålproduktion i Kiruna, Gällivare, Boden och Luleå, för att nämna några exempel. Historiskt stora investeringar inom industrin skapar nya möjligheter för regionen men ställer samtidigt högre krav på logistiken. Som det ser ut nu är transporter på vattnet helt avgörande. I Luleå hamn planeras för Malmporten, Sveriges största muddringsprojekt i modern tid. Även i Skellefteå, Sundsvall och Gävle ska det satsas på hamnarna.

Sverige har Europas längsta kust, och svensk sjöfart är inte bara en förutsättning utan även en motor för industrin. Även om Sverige i dag har ett ramverk för sjöfarten som i stora delar är väl fungerade finns det behov av justeringar för att skapa likvärdig konkurrens och långsiktiga förutsättningar. Detta gäller särskilt skatteregelverket relaterat till sjöfart och hur detta regelverk harmonierar med annan för området viktig lagstiftning.

Två exempel är centrala regler kring sjöinkomst och tonnagebeskattning som måste harmoniseras så att de får samma bedömningsgrunder.

Det är angeläget att säkerställa att befintliga regelverk fungerar tillsammans, att säkerställa att tonnagebeskattningen fungerar för fler segment och att se över i vilken utsträckning lagstiftningen bygger upp trösklar mot att flagga svenskt. 

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är mot denna bakgrund:

Ämnar ministern vidta några åtgärder för att stärka den svenska sjöfartens internationella konkurrenskraft ur ett skatteperspektiv?