skärpta straff för våldsbrott
Skriftlig fråga 1998/99:836 av Hjortzberg-Nordlund, Hans (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-09
- Besvarad
- 1999-08-18
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 augusti
Den här sommaren har medierna varit fulla av våldsskildringar (polismorden, andra mord, grova rån etc.). I den mån kriminaliteten har klarats upp har det påfallande ofta varit återfallsförbrytare. De har just blivit frigivna eller varit på permission. När de blivit lagförda har domstolarna genom agerandet av skickliga advokater (som vanliga människor sällan har råd med) domarna blivit påfallande, upprörande milda. Man kan säga att de skyddas av den svenska, återhållsamma lagstiftningen på ett sätt som vanligt folk har svårt att förstå. Att låsa in brottslingarna är ju bevisligen ett sätt att skydda medborgarna från dem.
Ämnar justitieministern skärpa lagstiftningen genom att t.ex. dubblera straffsatsen för de som får återfall och begår liknande brott inom en kortare tidsperiod?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:836 besvarad av
- Justitieminister Laila Freivalds
den 18 augusti
Hans Hjortzberg-Nordlund har frågat mig om jag ämnar att skärpa lagstiftningen avseende våldsbrott genom att t.ex. dubblera straffsatsen för dem som får återfall och begår liknande brott inom en kortare tidsperiod.
Hans Hjortzberg-Nordlund ställer sin fråga mot bakgrund av några mycket allvarliga brott som begicks i början av sommaren. Han menar att domarna blivit påfallande milda och att detta beror på agerandet av skickliga advokater "som vanliga människor sällan har råd med".
De fall som Hans Hjortzberg-Nordlund torde syfta på har ännu inte avgjorts och det föreligger alltså inte några domar ännu. De misstänkta biträds av offentliga försvarare som bekostas av allmänna medel. Rätten till försvarare är helt oberoende av inkomst.
Det finns i vårt nuvarande påföljdssystem flera möjligheter att beakta tidigare brottslighet. Återfall i brott kan således leda till att villkorligt medgiven frihet förverkas, att en strängare påföljd döms ut eller att det utmätta fängelsestraffet blir längre. Vid återfall i brott finns också en möjlighet för domstolarna att döma till ett straff som överstiger det högsta straff som annars kan följa på det aktuella brottet.
När det gäller brott mot närstående har dessutom på regeringens initiativ ett nytt brott införts i brottsbalken, grov fridskränkning. Detta ger möjlighet att döma till betydligt strängare straff när någon vid upprepade tillfällen gör sig skyldig till misshandel eller andra övergrepp.
Sammantaget innebär den nuvarande regleringen att det i lagstiftningen finns ett betydande utrymme att vid påföljdsbestämningen beakta återfall i brott. Personer som återfaller i brott får också i praktiken ett strängare straff än personer som döms första gången.
Jag anser inte att det för närvarande finns anledning att förändra lagstiftningen i detta avseende.
den 16 augusti
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.