Skärpt lagstiftning avseende grovt vapenbrott

Skriftlig fråga 2013/14:127 av Olsson, Lena (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-11-19
Anmäld
2013-11-19
Besvarad
2013-11-27
Svar anmält
2013-11-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 november

Fråga

2013/14:127 Skärpt lagstiftning avseende grovt vapenbrott

av Lena Olsson (V)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Det har blivit alltmer vanligt här i Sverige med skottlossningar som får dödlig utgång. Detta måste ses som mycket allvarligt. Man menar att det i huvudsak rör sig om uppgörelser mellan rivaliserande kriminella gäng. Det handlar dock inte om några enstaka skottlossningar, utan vi talar till dags datum om en allvarlig upptrappning av antalet skottlossningar med dödlig utgång. En åtgärd som står på polisens önskelista är att skärpa straffet för grovt vapenbrott. Vänsterpartiet har krävt en skärpning av vapenlagarna och att man ska lägga stor vikt vid innehav av illegala vapen. En ny lagstiftning brådskar.

Jag vill därför fråga justitieminister Beatrice Ask:

Avser ministern att lägga fram förslag på en straffskärpning avseende grovt vapenbrott, och i så fall när?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:127 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 27 november

Svar på fråga

2013/14:127 Skärpt lagstiftning avseende grovt vapenbrott

Justitieminister Beatrice Ask

Lena Olsson har frågat mig om jag avser att lägga fram förslag på en straffskärpning avseende grovt vapenbrott och i så fall när.

Regeringen ser allvarligt på den illegala vapenhanteringen och har också vidtagit ett flertal åtgärder för att minska antalet illegala skjutvapen i samhället för att på så sätt motverka att skjutvapen kommer till brottslig användning. Bestämmelsen om grovt vapenbrott har genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2012 förtydligats så att det nu anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömande om ett vapenbrott är grovt. Sådana omständigheter är att vapnet innehafts på allmän plats eller inom ett skolområde, att vapnet varit av särskilt farlig beskaffenhet eller att gärningen avsett flera vapen.

I mars 2012 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det grova vapenbrottet bör förändras för att en skärpt syn på vapenbrottsligheten ska få genomslag och för att öka möjligheten att göra nyanserade bedömningar av grova vapenbrott. I januari 2013 överlämnades betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7). I betänkandet föreslås i fråga om straffet för grovt vapenbrott att straffmaximum ska höjas från fängelse i fyra år till fängelse i sex år och att en särskild straffskala för synnerligen grovt vapenbrott ska införas. Betänkandet har remitterats och de flesta remissinstanser som uttalar sig om förslaget rörande straffet för grovt vapenbrott tillstyrker ändringarna.

Vad gäller nuvarande straffminimum för grovt vapenbrott om fängelse i sex månader föreslås däremot inte någon förändring. Enligt min bedömning speglar minimistraffet för grovt vapenbrott inte på ett tillfredsställande sätt allvaret i det grova vapenbrottet och jag anser därför att straffminimum ska höjas till fängelse i ett år. För att i möjligaste mån säkerställa att en sådan straffskärpning får avsedd effekt måste vapenbrottets konstruktion i sin helhet ses över. Avsikten är därför att inom kort ge Utredningen om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet i uppdrag att föreslå de åtgärder som krävs för att höja straffminimum för grovt vapenbrott till fängelse i ett år.

En proposition med förslag om att höja straffminimum och som även behandlar förslagen om att höja straffmaximum för grovt vapenbrott och att införa en särskild straffskala för synnerligen grovt vapenbrott är planerad till våren 2014.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.