Situationen i Turkiet

Skriftlig fråga 2015/16:721 av Roza Güclü Hedin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-02-01
Överlämnad
2016-02-02
Anmäld
2016-02-03
Sista svarsdatum
2016-02-10
Svarsdatum
2016-02-11
Besvarad
2016-02-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Situationen i Turkiet försämras alltmer. Det finns rapporter om att civila beskjuts när de transporterar sina döda släktingar under vit flagg samt om utegångsförbud, allmänt krigstillståndsliknande förhållanden och inbördeskrig i sydöstra Turkiet. Denna utveckling oroar oerhört. Turkiet är en viktig part, och relationen mellan Turkiet och EU har på sistone förstärkts utifrån den rådande flyktingsituationen. De rapporter och bilder man ser från sydöstra Turkiet är skrämmande. Regeringens framtoning är aggressiv. Turkiska styrkor utsätter invånarna i kurddominerade områden för kollektiv bestraffning och övervåld, enligt Amnesty International, och 200 000 människor riskerar att hamna i korselden och bli utan mat och vatten, menar man. Det är främst oskyldiga och civila som drabbas. Hittills har 162 civila, av dem 32 barn, dödats sedan utegångsförbuden infördes och operationerna inleddes. Svenska UD avråder från resor till området. Många lyfter upp situationen, men kraven och påtryckningarna från EU är allt annat än högljudda.

Det är oerhört angeläget och viktigt att man ställer krav och gör påtryckningar på Turkiet i denna situation. I en tid med krig och stora konflikter i sitt närområde bör Turkiet utgöra en stabilitet, men i dag är så icke fallet. De som drabbas är den egna befolkningen. Motsättningarna ökar och oron är påtaglig.

Alla demokratiska krafter bör ta avstånd och kräva säkerhet och garantier för skydd av befolkningen och mänskliga rättigheter.

 

Med anledning av detta vill jag fråga om utrikesministerns ståndpunkt i frågan och vad Sverige gör för att förmå Turkiet att utvecklas i rätt och demokratisk riktning.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:721 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:721 av Roza Güclü Hedin (S) Situationen i Turkiet

Roza Güclü Hedin har frågat mig om min ståndpunkt och vad Sverige avser göra beträffande situationen i Turkiet.

Jag delar oron över utvecklingen i Turkiet. Utvecklingen har gått i nega-tiv riktning när det gäller rättsstat och mänskliga fri- och rättigheter, särskilt yttrande- och pressfriheten. Angreppen mot journalister och partilokaler är särskilt allvarliga, vilket jag också tidigare fördömt.

Det är djupt oroande att stridigheterna mellan den turkiska regeringen och PKK fortsätter. Tendensen är att motsättningarna tilltar i intensitet och omfattning och civila drabbas hårt. Det är avgörande att freds-processen snarast återupptas. Det krävs ett eldupphör och att den turkiska regeringen initierar en genomgripande förhandlings- och reformprocess. Frågor om rättigheter och decentralisering kan och bör hanteras inom demokratiska processer.

Sveriges främsta möjlighet att ha inflytande på utvecklingen i Turkiet går genom landets EU-närmande, som innehåller tydliga kriterier och villkor på centrala områden som rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Ett utvecklat samarbete mellan EU och Turkiet ger EU ökade möjlig-heter att ställa krav och påverka utvecklingen i Turkiet i positiv riktning, inklusive mot ett återupptagande av fredsprocessen.

Sverige har en viktig roll genom våra goda kontakter både med den turkiska regeringen och med delar av oppositionen. Regeringen ämnar fortsätta utveckla vår bilaterala relation med den turkiska regeringen, vår dialog med HDP och den övriga kurdiska oppositionen samt med andra relevanta politiska krafter i Turkiet. Sverige stödjer också det civila samhället som verkar för en demokratisk utveckling, där rättigheter för olika befolkningsgrupper, inklusive den kurdiska, ingår som en viktig del. Det är min avsikt att fördjupa dessa bilaterala kontaktytor under

det kommande året.

Stockholm den 11 februari 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.