Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sekularism i EU

Skriftlig fråga 2003/04:1232 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-21
Anmäld
2004-05-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-06-03
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 maj

Fråga 2003/04:1232

 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om sekularism i EU

Religiösa samfund måste respekteras. Det måste dock vara tydligt att makthavande organ är religiöst neutrala. Sekularisering av det offentliga är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Den offentliga debatten och samhällets grundvalar måste präglas av saklig argumentation och ett klimat som inte diskvalificerar och diskriminerar religiösa minoriteter eller människor från länder med annan religion.

Det är därför oroande att diskussionen om att i EU:s nya konstitution fästa stor vikt vid Europas kristna rötter tagit fart igen. Religiösa samfund driver lobbykampanjer och har stöd hos religiöst färgade regeringar. Man gör försök att indirekt smyga in sina krav genom att kräva skrivningar om Europas "kulturella, religiösa och humanistiska arv".

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att främja sekulära värderingar i förhandlingarna om EU:s nya konstitution?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1232 besvarad av

den 3 juni

Svar på fråga 2003/04:1232 om sekularism i EU

Utrikesminister Laila Freivalds

Sermin Özürküt har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att främja sekulära värderingar i förhandlingarna om EU:s nya konstitution.

Sermin Özürküt hänvisar till att ingressen till framtidskonventets förslag nämner "Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv". Det som beskrivs är faktorer som satt sin prägel på den europeiska historien. Formuleringen är inte begränsad till en viss trosinriktning. Den utgör således en inklusiv historisk referens till det breda europeiska kulturarvet. Jag finner ingen anledning att invända mot detta.

Viktigare än den historiska referensen i ingressen är den första delen av utkastet till konstitutionellt fördrag, som beskriver unionens värden och de mål unionen ska verka för. Dessa är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Unionen ska utgöra ett samhälle där mångfald, tolerans, rättvisa, solidaritet och icke-diskriminering råder. Den ska främja freden och folkens välfärd, samt erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och den ska verka för hållbar utveckling baserad på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas. Unionen ska bekämpa social utslagning och diskriminering, främja social rättvisa, jämställdhet och barnets rättigheter.

Detta är vad EU står för. Detta är värden som Sverige gett sitt aktiva stöd till i förhandlingarna om det nya fördraget. Det är min fasta övertygelse att EU, nu och i framtiden, kan spela en betydelsefull roll i att främja dessa värden och mål såväl i unionen som i andra delar av världen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.