särställning för kyrkor i EU
Skriftlig fråga 2003/04:307 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-20
- Anmäld
- 2003-11-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-11-28
- Svar anmält
- 2003-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 november
Fråga 2003/04:307
av Carina Hägg (s) till utrikesminister Laila Freivalds om särställning för kyrkor i EUI framtidskonventets förslag, artikel 51, kan vi läsa om kyrkor och andra religiösa och konfessionslösa organisationers ställning inom unionen. Det framgår av artikeln att unionen respekterar dessa olika organisationer och att en dialog ska upprättas vilket framgår av § 3. "Unionen skall även erkänna deras identitet och deras specifika bidrag och upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer".
Michael Weninger, rådgivare åt kommissonens ordförande Romano Prodi, menar att kyrkor och religiösa samfund måste bli en del av EU:s beslutsprocess. Weninger talar om att inrätta en egen enhet inom EU-kommissionen för den religiösa dialogen, andra beskriver det som en koordineringsenhet. Man lyfter fram behovet av ett övergripande direktiv vilket ska definieras som kyrkor och samfund. I den svenska debatten har artikel 51 inte fått den uppmärksamhet som krävs. Vad är regeringens inställning till artikel 51 § 3 och det som framkommit om hur man organisatoriskt önskar ge kyrkor och samfund särskild "prövningsrätt" innan kommissionens förslag når de nationella parlamenten? Det finns all anledning att vara oroad.
Med hänvisning till det ovan förda resonemanget vill jag därför fråga utrikesministern vilken ståndpunkt regeringen har intagit till artikel 51 § 3.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:307 besvarad av
den 28 november
Svar på fråga 2003/04:307 om särställning för kyrkor i EU
Utrikesminister Laila Freivalds
Carina Hägg har frågat mig vilken ståndpunkt jag har intagit till artikel 51.3 i Europeiska konventets utkast till konstitutionellt fördrag för EU.
Artikel 51 reglerar kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning i unionen. Punkterna 1 och 2 i artikeln motsvarar bestämmelser som redan i dag finns i en förklaring om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning som bifogas Amsterdamfördraget. Enligt dessa bestämmelser ska unionen respektera, och inte ingripa, i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna samt respektera filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning.
I konventets förslag tillkommer i punkt 3 i artikel 51 en bestämmelse av vilken det framgår att unionen ska erkänna identiteten hos och upprätthålla en dialog med dessa kyrkor, religiösa samfund samt filosofiska och icke-religiösa organisationer.
Det är min och regeringens uppfattning att artikel 51.3 inte innebär att kyrkor, religiösa samfund samt icke-religiösa organisationer tillerkänns ett bestämmande inflytande över EU:s beslutsprocess. Det är i stället fråga om en dialog på ett sätt som i huvudsak motsvarar konsultationer och samtal som redan i dag förekommer mellan EU:s institutioner och organisationer av detta slag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.