Säkerheten för kriminalvårdens personal

Skriftlig fråga 2005/06:1874 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-06-26
Besvarad
2006-07-07
Besvarad
2006-07-10
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 juni

Fråga 2005/06:1874 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Säkerheten för kriminalvårdens personal

Nyligen kom försäkringsbolaget Afa med nya uppgifter om att kriminalvårdare löper fem gånger så stor risk att drabbas av allvarliga arbetsolyckor som leder till minst en månads sjukskrivning jämfört med genomsnittet för alla andra yrken.

Antalet intagna på anstalterna har ökat och situationen på många häkten och anstalter är mycket pressad. Personalen utsätts för hot och våld.

Vid exempelvis transporter används fängsel på de intagna. Kriminalvårdens nya policy är att vårdare och intagen i vissa situationer ska vara bojade sida vid sida i stället för att enbart förse den intagnes händer med boja. Risken är stor att kriminalvårdens personal då skadas om de är bojade ihop med den intagne och ett fritagningsförsök skulle ske, eller om den intagne själv försöker ta sig fri.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra säkerheten för kriminalvårdens personal och undvika att personal och intagna kopplas ihop på detta sätt?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1874 besvarad av

den 7 juli

Svar på fråga 2005/06:1874 om säkerheten för kriminalvårdens personal

Justitieminister Thomas Bodström

Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra säkerheten för kriminalvårdens personal och undvika att personal och intagna kopplas ihop med fängsel vid exempelvis transporter.

Säkerhet och humanitet är ledord inom hela kriminalvårdens verksamhet. Detta gäller även vid transporter. Rymningar och fritagningar är inte acceptabelt. Samtidigt är det viktigt att inte använda mer ingripande åtgärder än vad situationen kräver. Kriminalvården måste därför göra en noggrann avvägning i varje enskilt fall. I detta ingår naturligtvis att bedöma hur en viss säkerhetsåtgärd påverkar personalens arbetssituation. Inom kriminalvården pågår ett omfattande arbete med att utveckla arbetsmetoder och arbetsredskap som bidrar såväl till att öka säkerheten i allmänhet som till att göra arbetsmiljön säkrare för personalen.

En engagerad och kompetent personal är kriminalvårdens främsta resurs. Den har ett mycket viktigt och många gånger komplicerat uppdrag. Det är av största vikt att personalen har en trygg och säker arbetsmiljö och tillräcklig utbildning för sitt uppdrag. Det är inte acceptabelt att de dömda hotar och på andra sätt trakasserar de anställda eller deras anhöriga. Regeringen har mot denna bakgrund gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga omfattningen av hot och våld mot personal inom kriminalvården, analysera behovet av åtgärder samt ange vilka insatser som bör övervägas. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2006. Med utgångspunkt i Brottsförebyggande rådets rapport kommer arbetet med att förbättra personalens säkerhet att fortsätta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.