Ryska krigsbrott i Syrien

Skriftlig fråga 2019/20:1630 av Maria Nilsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-22
Överlämnad
2020-06-22
Anmäld
2020-06-23
Svarsdatum
2020-07-06
Sista svarsdatum
2020-07-06
Besvarad
2020-07-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I mitten av maj publicerade Amnesty International rapporten Nowhere is safe for us: Unlawful attacks and mass displacement in north-west Syria. Rapporten innehåller 18 fall som Amnesty har gått igenom under januari och februari 2020 där syriska regeringsstyrkor och eller ryska förband attackerat vårdinrättningar och skolor i områdena Idlib, västra Aleppo och nordvästra Hama. Rapporten avslöjar hur syriska och ryska styrkor med berått mod attackerar civila mål. Det är grava överträdelser mot humanitär rätt och det som ofta kallas krigets lagar.

Kriget i Syrien har pågått sedan 2011. Fyra år senare, 2015, intervenerade Ryssland på den syriska regimens sida. Den ryska inblandningen har inneburit stora militära förstärkningar för Asad och bidragit till att hålla kriget i gång under åren. De ryska styrkorna består av trupper från den reguljära ryska armén och därtill ett stort antal privata milismän som inte formellt går att koppla till den ryska regimen.

Publiceringen av rapporten skedde mitt under pandemin då världens och Sveriges uppmärksamhet var riktad åt annat håll.

Det är mycket allvarliga anklagelser som måste följas upp av det internationella samfundet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur ämnar Sverige agera i de internationella organisationer, såsom FN och EU, som Sverige verkar inom för att lyfta dessa anklagelser och kräva fortsatt utredning? 

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1630 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1630 av Maria Nilsson (L)
Ryska krigsbrott i Syrien

Maria Nilsson har frågat mig hur regeringen ämnar agera i de internationella organisationer, såsom FN och EU, som Sverige verkar inom för att lyfta de anklagelser som ryms inom Amnestys rapport och kräva fortsatt utredning.

Konflikten i Syrien har orsakat ett obeskrivligt lidande för miljontals människor sedan den inleddes 2011 och präglats av folkrättsvidriga övergrepp. Otaliga och avskyvärda brott har begåtts av parterna i konflikten, inte minst av den syriska regimen och dess allierade. Den absoluta majoriteten av dessa brott har hittills skett utan några rättsliga påföljder, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

Regeringen ser med största allvar på Amnesty Internationals anklagelser mot den syriska regimen och Ryssland, och uppmärksammade rapporten särskilt när den publicerades. Sverige lyfter på olika sätt situationen i Syrien i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Under rådets marssession uppmanade Sverige bl.a. Ryssland att leva upp till sina åtaganden och upprätthålla vapenvilan i Idlib samt säkerställa snabbt, säkert och hållbart humanitärt tillträde.

Regeringen har varit tydlig med att situationen i Syrien borde hänskjutas till den internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att utreda de brott som begåtts inom ramen för konflikten i Syrien. Till dess att en internationell lagföring blir möjlig arbetar Sverige, inom både EU och FN, för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Sverige har bland annat under flera år bidragit finansiellt till FN:s bevisinsamlingsmekanism (IIIM – International, Impartial and Independent Mechanism) som arbetar för att samla in, kartlägga och analysera de allvarligaste brotten under konflikten i Syrien.

Stockholm den 6 juli 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.