Till innehåll på sidan

Rivning av kulturminnesskyddade byggnader

Skriftlig fråga 2018/19:777 av Jonas Andersson i Linköping (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-13
Överlämnad
2019-06-14
Anmäld
2019-06-17
Svarsdatum
2019-06-26
Sista svarsdatum
2019-06-26
Besvarad
2019-06-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Av 4 kap. 3 § kulturmiljölagen framgår följande:

”Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen.”

Vackra Bunkeflo kyrka i Malmö kommun, som är uppförd i nygotisk stil under 1800-talets slut, är således en av alla de kyrkor som omfattas av den aktuella lagstiftningen. Av plan- och bygglagen och annan lagstiftning framgår också att kulturvärden och kulturmiljöer är av allmänt intresse. Samtidigt är läget sådant att den aktuella kyrkan står inför rivningshot sedan lokala kyrkopolitiker från bland annat Socialdemokraterna anser att kyrkan behöver rivas för att man bedömer den vara för dyr att renovera.

Om en rivning av den aktuella kyrkan i Malmö kommun kommer att bli av är inte helt fastslaget då bland annat länsstyrelsen inte har sagt sitt än. Pressen på kyrkor som är skyddade via ovannämnda lagar ökar dock när politiker driver på för att gamla och vackra kyrkor som är skyddade enligt dessa ska rivas.

Risken för att flera politiska beslutsfattare känner sig nödgade att riva kyrkor som är skyddade enligt lag lär knappast heller minska med anledning av medlemstappet inom Svenska kyrkan över tid samt de ekonomiska konsekvenser det får för kyrkan. Detta dessutom i kombination med problematiken med en alltför låg kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan från statens sida. Vidare kan pressen på andra kulturminnesskyddade byggnader än kyrkor öka av liknande skäl och aktualiseras exempelvis i den kommunala politiken.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Ser ministern något behov av att vidta åtgärder för att bättre skydda kulturminnesskyddade byggnader i allmänhet och kyrkor i synnerhet?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:777 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)



Ku2019/

01266/KL

Kulturdepartementet

Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:777 av Jonas Andersson (SD)
Rivning av kulturminnesskyddade byggnader

Jonas Andersson har frågat mig om jag ser något behov av att vidta åtgärder för att bättre skydda kulturminnesskyddade byggnader i allmänhet och kyrkor i synnerhet.

Kyrkliga kulturminnen, byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är viktiga delar av det gemensamma kulturarvet. I enlighet med kulturmiljölagen delas ansvaret för kulturmiljön av alla, såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.

Som Jonas Andersson påpekar krävs tillstånd av länsstyrelsen för att göra väsentliga ändringar på kyrkobyggnader. Det är regeringens bedömning att länsstyrelserna besitter den kompetens som krävs för att kunna göra adekvata bedömningar i det enskilda fallet. Härtill har Svenska kyrkan, kommuner och andra berörda instanser ett ansvar att följa relevant lagstiftning till skydd för kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Som regeringen pekat på i skrivelsen Det kyrkliga kulturarvet (Skr. 2018/19:122) pågår arbete inom Svenska kyrkan för att möta de utmaningar som kan påverka bevarandet av och tillgängligheten till det kyrkliga kulturarvet. Givetvis är systemet med den kyrkoantikvariska ersättningen en grundläggande förutsättning för detta bevarande och det är viktigt att staten och Svenska kyrkan fortsätter att ta ett gemensamt ansvar för att det kyrkliga kulturarvet både ska bevaras, användas och utvecklas.

Jag anser att nuvarande lagstiftning till skydd för kyrkliga kulturminnen, byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är stark och jag ser därmed inget behov av förändringar av nuvarande regleringar i nuläget.

Stockholm den 26 juni 2019

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.