rektorers utbildning
Skriftlig fråga 2003/04:631 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-27
- Anmäld
- 2004-01-27
- Besvarad
- 2004-02-04
- Svar anmält
- 2004-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 januari
Fråga 2003/04:631
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om rektorers utbildningEn tydlig, närvarande skoledare är viktig för allt ifrån lärarnas och elevernas trivsel till skolans pedagogiska utveckling. Rektorsrollen är dock svår och föränderlig. Där ingår en pedagogisk ledarroll, men också ett allt större mått av hantering av ekonomi, juridik, administration, personal och organisation.
Många skolledare vittnar om att alldeles för mycket tid går åt till möten och administration. Tiden för lärare, elever och pedagogiskt ledarskap är starkt begränsad. Det ger en känsla av otillräcklighet.
Det finns betydande brister i utbildning för skoledare. En undersökning av Myndigheten för skolutveckling, som återges i tidningen Skolledaren, visar att: "@ Endast 23 procent har deltagit i någon rekryteringsutbildning, @ Bara 49 procent har gått introduktionsutbildning, @ Hälften av landets skolledare har genomgått eller går den statliga rektorsutbildningen, @ 27 procent av skolledarna har överhuvudtaget inte deltagit i någon rekryterings- eller introduktionsutbildning, gått den statliga rektorsutbildningen eller någon annan längre ledarskapsutbildning, @ 21 procent har inte deltagit i någon kompetensutveckling anordnad av arbetsgivaren de senaste tre åren"
Vad avser utbildningsministern att göra för att stärka utbildningen för landets skolledare?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:631 besvarad av
den 4 februari
Svar på fråga 2003/04:631 om rektorers utbildning
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat mig vad skolministern avser att göra för att stärka utbildningen för landets skolledare.
Utvecklingen under senare år har inneburit påtagliga förändringar avseende innehållet i arbetet och i rollen som rektor. Arbetet som rektor är både viktigt och krävande. Förutom decentralisering av ansvar och befogenheter har förändringarna inneburit att rektor ska fullgöra sitt uppdrag i ett vidare kommunalt sammanhang än tidigare.
Rektorernas arbetsuppgifter och breda arbetsfält liksom behov av utbildning för rektorer och andra skolledare har uppmärksammats och behandlats av regeringen i flera olika sammanhang, till exempel i Statens skolverks kvalitetsgranskning av rektorsrollen som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation 1998 (Skolverkets rapport nr 160). Enligt granskningen ges rektor inte tillräckligt goda förutsättningar för att genomföra uppdraget i en mål- och decentraliserad skola och för att leda det pedagogiska arbetet. Den administrativa bördan på skolnivån är enligt rapporten för stor, och förvaltningens och styrelsens stöd ger inte rektor tillräckliga möjligheter att utveckla skolan.
Expertgruppen kring skolledarfrågor (U 2000:A) gjorde i rapporten Lärande ledare @ Ledarskap för dagens och framtidens skola (Utbildningsdepartementets skriftserie, rapport 4, 2001) den bedömningen att rektor i större utsträckning bör arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och kvalitetssäkringsarbetet samt att det lokala stödet relaterat till uppdraget bör öka.
Samtidigt som undersökningar visar att rektorerna inte haft möjlighet att fullt ut ta sitt ledningsansvar, visar forskning att deras insatser är väsentliga för att skolutveckling och förbättring ska äga rum. Det åligger kommunerna att ta ansvar för utveckling av skolans arbetsorganisation och att i egenskap av arbetsgivare för rektorerna skapa bästa möjliga förutsättningar för rektorer och andra i skolan att fullgöra sina respektive uppdrag.
Mycket utvecklingsarbete pågår dock i kommunerna. För att få en samlad bild av utvecklingen har regeringen i april 2003 tillsatt en utredare med uppdrag att göra en kartläggning och utvärdering av skolans ledningsorganisation och bland annat se på eventuella samband som kan finnas mellan ledarskap, ledningsstruktur och skolans måluppfyllelse (dir. 2003:36).
Den förändrade rektorsrollen kräver en bredare kompetens än tidigare.
Stat och kommun har ett gemensamt ansvar när det gäller att utbilda och kompetensutveckla rektorer och övriga skolledare. Utbildning för skolledarna bör omfatta både introduktion och grundläggande utbildning samt kontinuerlig kompetensutveckling.
Staten erbjuder en befattningsutbildning för rektorer och skolledare i alla läroplansstyrda verksamheter, vilket även inkluderar fristående skolor. Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att anordna denna utbildning. Detta ansvar låg tidigare på Statens skolverk. Utbildningen omfattar minst 30 utbildningsdagar och genomförs under två@tre år. Utbildningen varvar teori och praktik och ska kunna tillgodoräknas för högskolestudier för den som önskar läsa vidare.
En rekryteringsutbildning för personer som är intresserade av skolledaryrket anordnas lämpligen av arbetsgivaren. Det innebär att dessa personer får kunskap om och möjlighet att pröva på rektorsarbetet samtidigt som arbetsgivaren får en möjlighet att bedöma skolledaraspiranternas lämplighet. En introduktionsutbildning är betydelsefull för att rektor snabbt ska lära känna sin skola och kommun och även introduceras i skolledarrollen. Den statliga rektorsutbildningen syftar till att ge rektor handlingsberedskap för att förverkliga sitt uppdrag. Det är viktigt att kommunerna ger sina skolledare möjlighet att genomgå den statliga rektorsutbildningen.
I Sverige finns drygt 8 000 rektorer och andra skolledare. Antalet skolledare som genomgår den statliga rektorsutbildningen har ökat kraftigt. Ökade medel har anslagits till rektorsutbildningen, från 37,9 miljoner kronor år 2000 till 53 miljoner kronor år 2003 samt 50 miljoner kronor för år 2004. Antalet utbildningsanordnare har ökat från sex till åtta.
Under år 2003 genomgår drygt 1 700 personer statlig rektorsutbildning, således en stor del av antalet skolledare. Antalet årsdeltagare har ökat från 1 463 år 2001 till 1 613 år 2002 och 1 717 under år 2003. Utbildningen är uppskattad och de allra flesta kommuner skickar sina rektorer på utbildningen. Men vi vet att det är en relativt stor omsättning på skolledare, vilket bidrar till att det finns en kö av rektorer som väntar på att genomgå utbildningen.
Myndigheten för skolutveckling fick i regleringsbrevet för år 2003 i uppdrag att ge sin syn på om och i så fall hur den statliga rektorsutbildningen kan utvecklas och bedrivas effektivare. Myndigheten har i maj 2003 inkommit med en delredovisning avseende ekonomiska och organisatoriska aspekter när det gäller hur rektorsutbildningen ska kunna bedrivas effektivare. Den slutliga redovisningen kommer att lämnas i samband med årsredovisningen för år 2003. Först därefter kommer eventuella behov av förändringar avseende den statliga rektorsutbildningen att övervägas, förändringar som kan avse både volym och organisation av rektorsutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.